Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Mats Skogkär: Mats Skogkär: Landet där skolorna brinner.

Gottsundaskolan brinner.Bild: Staffan Claesson¨/TT
På tisdagsmorgonen samlades eleverna från Gottsundaskolan i Uppsala i den närliggande kyrkan. Ett drygt dygn efter branden rök det fortfarande ur resterna av barnens totalförstörda skola. Två flickor under 15 år är misstänkta för att ha startat branden. De är inte elever på skolan.
Det är svårt att föreställa sig en tydligare illustration av hur några få kan förstöra för det stora flertalet.
Gottsundabarnen är långtifrån ensamma om att ha drabbats. På två år har antalet anlagda skolbränder i Sverige ökat med 47 procent. 2017 registrerades 667 skolbränder i landet. 429 av dem var anlagda och andelen ökar år från år. Kostnaderna närmar sig en miljard kronor om året.
Gottsunda–Valsätra finns med på polisens lista över särskilt utsatta bostadsområden. Och det är i så kallade utanförskapsområden som anlagda skolbränder är vanligast, enligt forskningen.
I en rapport från Malmö högskola 2013 konstateras att anlagda bränder generellt är koncentrerade till ett fåtal bostadsområden. I Malmö svarade 10 procent av de studerade delområdena för 75 procent av det snabbt ökande antalet anlagda bränder perioden 2000–2009. Dessa bostadsområden kännetecknades av sämre levnadsförhållanden, låg utbildningsnivå, många unga, många trångbodda och så vidare.
Inga överraskningar där direkt.
Den svåra frågan är hur utvecklingen ska vändas.
Forskarna från Malmö pekar på vikten av att skapa bättre levnadsförhållanden och stärka stödet till familjer och individer – social ingenjörskonst, om man så vill.
Ett alternativ är traditionell ingenjörskonst: mer och högre staket, fler övervakningskameror, brandsäkrare byggnader. Och så väktare på det.
Båda angreppssätten har prövats och prövas. Ändå brinner det. Utanförskap kostar.
Gå till toppen