Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Skåne

Färre fattiga barn – men Malmö fortfarande sämst

Barnfamiljer i Sverige har fått det bättre. Andelen barn som lever i fattigdom har minskat rejält bland annat i Burlöv och Landskrona. Den positiva trenden märks också i Malmö – men staden ligger fortfarande sämst till av landets alla 290 kommuner.

Den skånska kommun som har lägst andel fattiga barn är Lomma (2,6 procent). I toppen av tabellen återfinns också Kävlinge (4,0), Staffanstorp (4,9), Höganäs (5,0), Vellinge och Ängelholm (5,1). I botten ligger Landskrona (16,3), Perstorp (15,6), Helsingborg (14,7) och Malmö (25,2).
Som län hade Skåne den näst högsta andelen barn i ekonomisk utsatthet i landet under 2016, enligt Rädda Barnens årliga rapport om barnfattigdom. Bara Södermanlands län ligger högre.
Barnfamiljer har fått det bättre. Men klyftorna ökar, i Skåne är extremkommunerna Malmö och Lomma.Bild: Jessica Gow/TT
Rädda Barnen noterar att alla grupper av barnfamiljer har fått det bättre – även de som i snitt har sämre ekonomiska uppväxtvillkor som barn till ensamstående föräldrar och barn i familjer med utländsk bakgrund.
Samtidigt ökar klyftorna, avståndet till dem som har en bättre levnadsstandard, eftersom deras inkomster stiger mycket snabbare än de utsatta gruppernas. Lite mer än vart femte barn med utlandsfödda föräldrar (21,6 procent) lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 3,1 procent av barn med föräldrar som är födda i Sverige.
Läs också Så blev Malmö en av Sveriges fattigaste städer
Malmö ligger visserligen allra längst ner i tabellen. Ändå har en klar förbättring skett, 2011 var 29,3 procent av barnfamiljerna fattiga och siffrorna har varit uppe i 31 procent.
Utvecklingen i Malmö går på tvärs med vad Rädda Barnen antog för två år sedan. Då sade generalsekreteraren Elisabeth Dahlin, med hänvisning till den stora flyktinginvandringen, att "man kan förutsätta att barnfattigdomen i Malmö kommer att öka”.
Att fler ändå lyfts ur fattigdom beror på de senaste årens högkonjunktur, enligt Rädda Barnens Sverigechef Ola Mattsson.
– Framförallt är fler föräldrar i arbete. Men vi har även sett en del bra reformer som flerbarnstillägg och förstärkt bostadsbidrag, säger han till TT.
Burlöv och Landskrona återfinns i den nedre delen av fattigdomstabellen, men är samtidigt kommuner där kraftiga förbättringar noteras jämfört med 2011.
Även i så kallade utsatta områden, stadsdelar med hög andel arbetslösa och många nyinflyttade med utländsk bakgrund, har barnfamiljer fått bättre ekonomi. Men skillnaderna inom storstäderna är enorma: i Malmö är barnfattigdomen i Rosengård 52 procent, i Limhamn-Bunkeflo 8,7 procent.
Det finns en osäkerhet i Rädda Barnens statistik som går ut på att inkomster i exempelvis Malmös och Helsingborgs barnfamiljer underskattas, eftersom löner för föräldrar som arbetspendlar till Danmark inte registreras. Rapportförfattarna skriver särskilt om gränskommuner att resultaten ”bör tolkas med stor försiktighet”.
Fakta

Så definieras barnfattigdom

Rädda Barnen har sedan 2002 släppt rapporter om barnfattigdom. Årets rapport baserar på statistik från 2016. Då levde 9,3 procent av landets barn i fattigdom, cirka 186 000.

I statistiken ingår alla barnhushåll som var folkbokförda i Sverige det året. Asylsökande ingår inte.

Fattigdom definieras som ett absolut mått, andel familjer med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd. För 2016 var "låg inkomststandard" = disponibel inkomst under 12 419 kr/mån för en vuxen och ett barn, under 18 854 kr/mån för två vuxna och två barn.

Gå till toppen