Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: "Malmö är Skånes tillväxtmotor med gott företagsklimat. Svartmålningen av staden är däremot ett problem."

Fem näringslivsprofiler i Malmö invänder mot Företagarnas beskrivning av problemen i staden.

Vi har bott och verkat i Malmö under de senaste 20 åren och vi har sett stadens utvecklas på ett fantastiskt sätt. Framtidstron och företagsklimatet är mycket gott, skriver fem näringslivsprofiler i en replik till Företagarna.Bild: Hussein El-Alawi
Företagarnas debattinlägg om Malmö (Aktuella frågor 5/10) gjorde oss frågande. Vi välkomnar en debatt kring företagsklimatet, men känner inte alls igen oss i den mörka beskrivning av Malmö som gavs i artikeln.
Malmö är i själva verket Skånes tillväxtmotor. All statistik – här hämtad från SCB, Region Skåne och rapporten MalmöLäget – pekar på det:
Ungefär 2 700 nya företag har startats per år under det senaste decenniet. Förra året startades åtta företag varje dag. Antalet nya företag i Malmö ökade med 2 procent 2017 jämfört med föregående år, vilket är en historiskt hög siffra liksom jämfört med utvecklingen i Stockholm och resten av landet.
Det skapas väldigt många jobb i Malmö och staden hade högst långsiktig sysselsättningstillväxt av alla storstadskommuner mellan 1998 och 2016. Malmö har också långt högre andel företagare bland stadens sysselsatta än både Skåne och riket. Staden har högre produktivitet och daglönekostnad per sysselsatt än genomsnittet såväl i riket som i Skåne – här skapas alltså högkvalificerade jobb. Men de flesta av dem innehas av personer som bor i kranskommuner.
Därtill är Malmö en uppstartshubb i världsklass. Just nu säljs bolag och det görs rekordstora investeringar. Även huvudkontor flyttar till Malmö.
Till skillnad från Malmös kranskommuner, där intjänad skattekraft bara till 10–30 procent kommer från invånare som också arbetar i den egna kommunen, skapas 70–90 procent av skattekraften i Malmö innanför kommungränsen. Malmö erbjuder med andra ord sina kranskommuner både arbetstillfällen och skatteintäkter.
Allt detta tyder på framtidstro och ett mycket gott företagsklimat. Svartmålningen av Malmö är däremot ett påtagligt problem.
Företagarna sätter dock förtjänstfullt ljuset på företagens förutsättningar att bedriva verksamhet och bidra till samhällets utveckling och vi håller med dem om följande:
Merparten av nya jobb tillkommer i små och medelstora företag. Ett Malmö av och för storindustrin är inte längre relevant. Malmös framtid beror istället på ett gott småföretagarklimat.
Alla som kan arbeta ska arbeta. Arbetslösheten måste minska. Inte minst för att bland det värsta som kan drabba en människa är att vara utan arbete. Malmös befolkning växer också och det behövs nya jobb.
Vidare måste kommunala bolag vara väldigt försiktiga så att de inte tassar in på fel områden och skapar osund konkurrens.
Upphandlingar måste utarbetas så att det blir enklare för små och medelstora bolag att konkurrera. Utvecklingen av innovationsupphandling måste fortsätta.
En stor del av Företagarnas artikel handlar om det svenska utjämningssystemet. Det är en ganska irrelevant faktor i en diskussion om företagsklimatet. Utjämningssystemet är en statlig angelägenhet, som inte stadens politiker styr över. Just nu driver inte heller något parti att systemet ska förändras i grunden.
Utjämningssystemet ersätter Malmö för att det skapas jobb där som kommer boende i kranskommuner till godo. Därtill består systemet av kompensation för ”broeffekten”, det vill säga för dem som arbetar i Danmark och betalar skatt där, men bor i Malmö.
Malmö får också mycket pengar eftersom staden tar emot många nyanlända och andra utrikesfödda. Vill andra kommuner ta ett större ansvar – med fördel Malmös kranskommuner – vore det mycket välkommet.
Slutligen förstår vi inte kritiken mot att arbeta emot svarta jobb. Vi anser att detta är en av stadens viktigaste näringslivspolitiska satsningar på sistone. Man kan diskutera om satsningar som vita jobb–modellen eller personalliggare på restauranger är de rätta metoderna. Låt oss då diskutera hur metoderna kan utvecklas, men samtidigt prisa visionen om att få bort svarta jobb.
Vi hoppas på ökat fokus på näringspolitik och skickar med följande önskningar:
Skapa gärna fler undersökningar som på vetenskaplig grund diskuterar företagsklimat. Vi gillar till exempel Malmö stads rapport MalmöLäget skarpt.
Fler och större satsningar från det offentliga där företagare och kommunen möts, likt Meet Malmö som är ett arbetssätt för samverkan mellan näringslivet, Malmö stad och andra aktörer.
En större förståelse för företagare och företagande från det offentliga, men även vice versa. Det finns idag många fördomar från båda håll. Vi tycker dock överlag att vi har fått ett mycket bra bemötande av Malmö stad genom åren.
De flesta av oss har bott och verkat i Malmö under de senaste 20 åren och vi har sett stadens utvecklas på ett fantastiskt sätt. Vi älskar Malmö. Det finns utmaningar, men också massvis av möjligheter.
Företagsklimatet i Malmö kan absolut utvecklas och vi tror på samarbete och samtal mellan företag och politik, grundade på saklighet, fakta och vetenskap.
Låt oss fortsätta utvecklingen. Tillsammans.

Philip Diab

Philip Diab är serieentreprenör och coach, Kickass Coaching.

Per-Anders Johanson

Per-Anders Johanson är regionchef på Fastighetsbyrån.

Jonas Michanek

Jonas Michanek är serieentreprenör och författare, NEW.

Jonas Olsson

Jonas Olsson är partner i företagsgruppen Olsson Groth.

Hans Willehader

Hans Willehader är kontorschef på Kjellander Sjöberg.
Gå till toppen