Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Flyktingar gjordes till ett problem på ett sätt som inte skett i någon annan svensk valrörelse i modern tid."

Ett stort problem på arbetsmarknaden är diskriminering. Lägre löner och sämre villkor löser inte detta, menar fyra forskare.

Den som söker arbete i Sverige och har ett namn som uppfattas som afrikanskt eller arabiskt har sämre chans att bli kallad till intervju än sökande med likvärdig kompetens men med svenskklingande namn. Utlandsfödda är oftare än infödda överkvalificerade för sina jobb, skriver fyra forskare.Bild: Mårten Svemark
Vi är en grupp forskare som studerat ojämlikhet och diskriminering på svenska arbetsplatser. Vi är bekymrade över att frågor om diskriminering, uteslutning och underordning som ett hinder för jämlik integration lyser med sin frånvaro i samhällsdebatten.
Forskningen visar att den som söker arbete i Sverige och har ett namn som uppfattas som afrikanskt eller arabiskt har sämre chans att bli kallad till intervju än sökande med likvärdig kompetens men med svenskklingande namn.
Utlandsfödda är oftare än infödda överkvalificerade för sina jobb. De kan få fylla de hål i arbetsmarknaden som uppstår när infödda inte vill arbeta där – med osäkra anställningar, sämre villkor och lägre lön.
För en jämlik integration krävs också att den som väl fått ett arbete blir jämlikt behandlad. Vi har studerat förhållanden på ett kommunalt bostadsbolag och på arbetsplatser inom äldrevården. Där tjänade anställda som invandrat från något land i Afrika, Asien eller Latinamerika i genomsnitt mindre än övriga i samma befattning, något som inte kunde förklaras med kortare utbildning eller arbetslivserfarenhet.
När vi undersökte detta, hittade vi heller inget statistiskt säkerställt samband mellan en anställds självbedömda svenskkunskaper och hur hög lönen var. Tidigare forskning om svenskt arbetsliv visar också på sådan löneojämlikhet.
Anställda från Afrika, Asien och Latinamerika som vi intervjuat i våra studier uppfattade också mindre än andra att de kunde påverka sin arbetssituation eller arbetsplatsen i stort.
De var mindre bekväma med att framföra kritik på arbetsplatsträffar eller till chefer. ”Jag har ingen kritik mot företaget, men om jag skulle framföra kritik kan det bli svårt. Kanske får jag sparken”, fruktade till exempel en utlandsfödd fastighetsskötare i en av våra intervjuer. Ingen av de manliga, infödda fastighetsskötarna på samma arbetsplats uttalade motsvarande oro.
Även om det också förekom gott kamratskap och välfungerande samarbete mellan arbetskamrater med olika bakgrund talade flera utlandsfödda anställda om tillfällen när de utsatts för kränkande behandling av arbetskamrater. Och även om många kunde berätta om bra chefer som behandlade de anställda rättvist, fick vi också höra om diskriminerande chefer.
Flera berättelser handlade också om hyresgäster i bostadsbolaget eller äldre på boendena som diskriminerade.
Utlandsfödda fastighetsskötare kunde exempelvis berätta hur infödda hyresgäster inte ville släppa in dem i sina lägenheter. I äldrevården kunde undersköterskor mötas av rasistiska kommentarer. Inte på någon av arbetsplatserna fanns en fastställd rutin för att ta itu med sådana händelser. Att anställda i vården drabbas av rasism och diskriminering är också väl känt sedan tidigare.
I denna valrörelse gjordes flyktingar och andra invandrade personer till problem på ett sätt som inte skett i någon annan svensk valrörelse i modern tid. Problembeskrivningar sätter ramen för lösningar.
När nyanlända flyktingars högre arbetslöshet förklaras med gruppens låga kompetens, blir lösningen för flera av riksdagens partier införandet av lägre ingångslöner och sämre anställningstrygghet för gruppen. Forskningen visar alltså att diskriminering är ett stort problem på arbetsmarknaden.
Att förstärka gruppens utsatthet genom lägre löner och sämre villkor löser inte detta problem. Problembeskrivningar enligt vilka ”invandrare” är arbetslösa för att de inte är ”svenskar” och inte passar in i Sverige är förstås direkt kontraproduktiva när det handlar om att motarbeta diskriminering.
När nu valkampanjen är över är det dags att se med nyktra ögon på frågan om integration. Vi måste börja diskutera hur vi kan motverka diskriminering, utestängning och underordning och möjliggöra en jämlik integration. De hätska tongångar mot flyktingar som hörs i debatten försvårar den uppgiften.

Alireza Behtoui

Alireza Behtoui är professor i sociologi vid Södertörns högskola.

Kristina Boréus

Kristina Boréus är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Anders Neergaard

Anders Neergaard är professor i sociologi med inriktning mot migration och etniska relationer vid Linköpings universitet.

Soheyla Yazdanpanah

Soheyla Yazdanpanah är fil doktor i ekonomisk historiavid Södertörns högskola.
Gå till toppen