Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: "Vården bör anpassas till den utveckling som entreprenörerna redan har påbörjat."

Joakim Wernberg lyfter fram att tidigare otänkbara verktyg kan förbättra både sjukvårdens organisation och vårdens kvalitet.

Kry, Min Doktor och andra nätläkartjänster skapar ett nytt viktigt utbud av vårdtjänster. Dessa appar fyller ett tomrum mellan vårdupplysningen och överfulla väntrum, skriver Joakim Wernberg.Bild: Janerik Henriksson/TT
Det finns ett faktum som det inte går att bortse ifrån: dagens vård är ohållbart organiserad och kommer att gå under om den inte förändras. Den goda nyheten är att detta skapar ett utrymme för entreprenörskap, exempelvis nätläkartjänster som Kry, Min Doktor eller Doktor.se. Den dåliga nyheten är att vårdsystemet reagerar på entreprenörskapet genom att ifrågasätta eller till och med motverka det. Därmed försummas denna möjlighet till utveckling.
Vården utsätts för ett allt större omvandlingstryck inifrån, som tar sig uttryck i relationen mellan kostnad och kvalitet. En intensiv politisk debatt åsido står det klart att vårdköerna växer och att vårdsystemet inte förmår att tillgodose människors efterfrågan på vård.
Vården behöver inte bara förbättras, utan måste förändras i grunden. Vårdkostnaderna ökar runt om i världen och enligt prognoser från den amerikanska regeringens Centers for Medicare and Medicaid Services, CMS, förväntas vårdkonsumtionen öka med 5,8 procent per år 2015–2025. Dessutom växer vårdkostnaderna 1,3 procent mer per år än vad USA:s BNP gör. Den ekvationen går inte ihop.
Det beror delvis på de reformer som genomförts i det amerikanska systemet, men det är värt att notera att de reformerna ökar jämförbarheten med den svenska vården. Den förväntade ökningen förklaras även av en åldrande befolkning och dyrare sjukvård inom det befintliga systemet. Prognoserna målar upp en kombination av ökande kostnader och sjunkande kvalitet.
Det ökande interna omvandlingstrycket i vården skapar i sin tur utrymme för externt entreprenörskap. Till exempel skapar Kry, Min Doktor och andra nätläkartjänster ett nytt viktigt utbud av vårdtjänster. Dessa appar fyller ett tomrum mellan Vårdguiden och överfulla väntrum.
Detta entreprenörskap borde inte bara välkomnas. Vårdsystemet borde aktivt investera i och främja dess framväxt. Trots detta har motstånd och kritik inte låtit vänta på sig, från ledarsidor och debattörer, men även från Läkarförbundet.
Kritikerna pekar bland annat på att nätläkarbesök kan leda till omfördelning av medel eller så kallad överkonsumtion av vård. Lösningen tycks enligt kritikerna vara att göra den befintliga vården bättre, men det kan tydligen inte ske tillsammans med entreprenörskap som inte kommer inifrån vårdapparaten.
Den teknologiska utvecklingen skapar dessutom nya möjligheter inom två närliggande fält: maskininlärning och privat produktion av hälsodata. Tillämpningar som bygger på maskininlärning och artificiell intelligens har redan använts framgångsrikt för att diagnostisera bland annat hudcancer och bröstcancer.
Samtidigt använder en växande skara företag som Werlabs sig av personliga data för att bygga kunskap om människors hälsa på nya vis. Liksom nätläkartjänsterna skapar entreprenörer inom dessa fält tidigare otänkbara verktyg och resurser som kan förbättra både sjukvårdens organisation och – än viktigare – vårdens kvalitet.
Vårdsystemet är idag kraftigt centraliserat runt vårdcentraler och sjukhus, men mycket talar för att framtidens vård skulle kunna bli mycket mer decentraliserad med fokus på patient snarare än plats. Vårdens koncentration till sjukhus handlar till stor del om teknisk infrastruktur och stora apparater, men teknikutvecklingen inom andra delar av samhället talar för att mindre maskiner i framtiden kommer kunna göra ett lika bra, om inte bättre, jobb än deras föregångare. Det skulle påverka vårdköerna i storstäderna, men också tillgången till vård på landsbygden.
Utöver att de teknikdrivna entreprenörerna löser delar av vårdsystemets strukturella problem borde den förändringskraft de bidrar till vara en självklar tillgång för vårdgivare. Att principiellt motverka utvecklingen av kvalitetshöjande tjänster som dessa på grund av att de är not invented here borde i strikt mening inte vara förenligt med läkareden.
Vårdsystemet behöver inte applådera den entreprenöriella utvecklingen, men måste kunna arbeta med istället för mot den. Mycket uppmärksamhet ägnas nu åt att utreda hur nätläkarappar kan passas in i den befintliga vårdapparaten. Istället borde staten tillsätta en utredning för hur vårdsystemet kan anpassas till den utveckling som entreprenörerna redan har påbörjat.
När man pratar om framtidens vård finns det för övrigt skäl att fråga sig vad överkonsumtion av vård egentligen betyder. Vem ska bestämma när människor ska få ta hand om sin egen hälsa?

Joakim Wernberg

Joakim Wernberg är fil dr och forskningsledare med inriktning mot megatrender och strukturomvandling på Entreprenörskapsforum.
Gå till toppen