Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Ulrika Rogland: ”Jag vill se en metoo-revolution för barn och unga”

Vad har #metoo betytt för vår tid och vad tar vi med oss? På årsdagen av Alyssa Milanos tweet som drog igång en massrörelse söktes svar på frågan från mediernas, rättsväsendets och politikens horisont, i en mer än fullsatt Universitetsaula.

Studentafton i Lund med temat #metoo ett år senare. I panelsamtalet som leddes av Sydsvenskans Kristin Nord deltog Ulrika Rogland, Gudrun Schyman och Ola Sigvardsson.Bild: Patrick Persson
Det finns hopp om fler fällande domar i sexualbrottsfall, tystnadslocket har lyfts, många män har rannsakat sig själva. Under måndagskvällen samtalade juristen Ulrika Rogland, Fi-politikern Gudrun Schyman och pressombudsmannen Ola Sigvardsson med Sydsvenskans reporter Kristin Nord om #metoo.
En pågående rörelse i tiden är svår att sätta fingret på och sammanfatta, men utifrån sina respektive områden fick de reflektera över uppropets betydelse och efterverkningar.
– Det blev möjligt att säga: den här erfarenheten har vi alla. Sverige hade en grandios självbild av att vara jämställt, men plötsligt kom 3 000 vittnesmål på två dygn, sa Gudrun Schyman, vars dräpande formuleringskonst gav upphov till många applådåskor från publiken under kvällen.
Vad hände med journalistiken när fördämningarna plötsligt brast och många kvinnor valde att berätta om övergrepp?
– Dels fanns ett tryck från sociala medier: ”Häng ut den jäveln”. Men det fanns också många journalister som ville bidra till det goda i rörelsen. Det gjorde att flera trädde över gränser, sa pressombudsmannen Ola Sigvardsson, som menade att många medier gick ifrån det strukturella problem som #metoo vill belysa när man började namnpublicera anklagade förövare.
Läs mer: Från hashtag till domstol – ett år med #metoo
Moderator Kristin Nord lät juristen Ulrika Rogland, politikern Gudrun Schyman och pressombudsmannen Ola Sigvardsson växelvis kommentera vad #metoo betytt på deras områden.Bild: Patrick Persson
Medias stora uppmärksamhet av #metoo som snabbt falnade påverkade både rättssystemet och politiken menade samtliga i panelen.
– Det finns en risk att inte lika många vågar träda fram när det inte uppmärksammas så mycket längre, eftersom övergrepp är så kopplat till skuld och skam. Vi måste hålla det levande. Jag vill se en metoo-revolution för barn och unga, sa Ulrika Rogland, tidigare åklagare och specialist på vålds- och sexualbrott.
Flera frågor från publiken rörde hur man ska våga anmäla brott om man inte blir trodd och om anmälan inte leder till fällande domar.
– Ofta skrivs det om fall där det går dåligt, men fallet med Kulturprofilen visar att det inte bara handlar om ord mot ord utan att stödbevisning är viktig. Byt polis om du inte blir trodd, ta med ett målsägarbiträde, uppmanade Ulrika Rogland, som menar att ett omstrukturerat polisväsende kan lösa fler brott.
Gudrun Schyman påminde om rösträttsrörelsen som dåtidens #metoo.
– De gav inte upp. Mycket har ändrats i historien genom att kvinnor gått samman. Samtyckeslagen tog 15 år att genomföra. Metoo pågår hela tiden, just nu mycket i Indien. Varje process sätter avtryck i historien. Fördämningen har kanske inte brustit, men det har öppnats en lucka.
Läs mer: Vad har hänt efter #metoo?
Sydsvenskan frågade några ur publiken före Studentafton:

Vilken historia har berört dig mest under året och vad vill du föra vidare från #metoo?

Gerda Sidwall Thygesen.Bild: Patrick Persson
Gerda Sidwall Thygesen:
– Jag har berörts mycket av Sara Danius, hennes sommarprat gjorde det väldigt konkret att övergrepp pågår även bland upplysta personer. Även om man pratade om #metoo kunde det fortsätta och sedan var det hon som fick avgå. Jag hoppas att det vi tar med oss från året är att vi pratar mer om det här, och att det inte blir tabu igen.
Imelda Bengmark.Bild: Patrick Persson
Imelda Bengmark:
– Mina nära och käras berättelser har berört mig mest, kanske för att jag har starkast relation till dem. Det har blivit tydligt att man har accepterat och varit van vid saker som man inte ska behöva ta.
Malin Ljungberg.Bild: Patrick Persson
Malin Ljungberg:
– Cissi Wallins fall är det jag har följt mest. Mina nära kompisars berättelser har också berört. Många unga tjejer har berättat och jag hoppas att det vi tar med oss är att fler vågar anmäla och säga ifrån.
Nils Klintberg.Bild: Patrick Persson
Nils Klintberg:
– Det jag kommer på är Cissi Wallin och hela efterspelet till det. Där fick man se metoo från två sidor. Det var extremt nyttigt att det uppmärksammades att vi lever i villfarelsen att vi lever mer jämställt än vi gör. Det jag vill föra vidare av #metoo till mina barn är att de har rätt till sin egen kropp och att alla ska respekteras oavsett kön.
Läs alla artiklar om: Nätkampanjen #metoo
Gå till toppen