Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Knackelibank på dörren. Vem där? Finanspolisen.

SEB utpekas som en av många alltför tjänstvilliga banker.Bild: Janerik Henriksson/TT
Komikern Peter Dalle i Lorrygänget, som på fredagen har biopremiär på nya filmen Lyrro – Ut & Invandrarna, intervjuades i P1-morgon och fällde rätt hårda kommentarer om de senaste avslöjandena från bankvärlden:
”Banker är så fantastiska, de åker liksom aldrig dit egentligen, de är så samvetslösa, det är som om ett gäng pedofiler skulle starta ett dagis och sen slå sig för bröstet för att man sopsorterar.”
Jo, banker kan vara ett tacksamt ämne för en mångbottnad komiker. Ändå – eller kanske just därför – är ämnet så allvarligt. Banksektorn fyller en viktig samhällsfunktion, inte minst för företagen och hushållen. Tilliten till bankerna, kundernas förtroende, måste nå högre än en miniminivå.
Danske Bank, Danmarks ledande bank och samtidigt den femte största i Sverige, skakas av en gigantisk penningtvätthärva.
Kunder i filialen i estniska Tallinn har enligt bankens advokatutredning genomfört misstänkta transaktioner för motsvarande över 2 000 miljarder kronor mellan 2007 och 2015. På alla dessa år har Danske Bank inte självmant reagerat på de larmsignaler som hörts från bland andra den ryska centralbanken och den estniska finansinspektionen. Bankens VD har avgått och mångmiljardböter kan inte uteslutas när skandalen väl är färdigutredd.
Häromdagen kom uppgifter om att storbanken Nordea, som beslutat att flytta huvudkontoret till Helsingfors, kopplas samman med penningtvättsskandalen i Danske Bank. Svenska Ekobrottsmyndigheten har tagit emot dokument om att det flutit in betalningar från företag som inte existerar till 365 konton i Nordea. Totalt handlar det om 150 miljoner euro. Myndigheten ska nu utvärdera uppgifterna och granska om det handlar om ekonomisk brottslighet.
Och så igår briserade nästa avslöjande.
Ett stort internationellt journalistiskt projekt, samordnat av den tyska redaktionen Correctiv och där även svenska TT och SVT ingår, rapporterar om en europeisk skattesvindel i jätteformat. Nitton medier i tolv länder har i en granskning gått igenom 180 000 hemliga handlingar som pekar mot att minst 70 miljarder kronor stulits från skattebetalare i framför allt Tyskland men också i bland annat Danmark, Norge och Belgien. Dock inte i Sverige, där ska skatteprocedurerna ha förhindrat lurendrejeriet.
Svindeln har byggt på en avancerad ”affärsmodell”. Genom en komplicerad korttidshandel har en grupp finansmän och advokater köpt och sålt aktier just kring den dag då företagen betalat utdelning till aktieägarna. Då har uppgifterna om vem som faktiskt ägt aktierna varit diffusa, vilket har gjort att flera parter kunnat kräva tillbaka skatt på en och samma aktieutdelning – fastän alla inte betalt utdelningsskatten. Cum-ex-handel kallas upplägget.
För svensk del är något av det mest intressanta att banken SEB pekas ut som en av många storbanker som ställt upp med de enorma krediter som transaktionerna krävt. I utbyte mot ”en del av kakan”, menar en tysk skatterättsprofessor som intervjuas av TT.
”Det här är kritstrecksrandig organiserad brottslighet”, säger en av advokaterna bakom uppläggen, citerad av SVT.
Till saken hör att SEB förnekar anklagelserna om upplägget och ingen på SEB har heller, så vitt känt, delgivits misstanke om brott. Utredning pågår, skriver TT och hänvisar till Åklagarkammaren i Köln.
Bara misstanken att banker, även svenska, tar aktiv del i skumraskaffärer är skadlig. Allmänhetens tro på banksektorn urholkas om bankpersonal – med eller utan ledningens insyn – gör sig till manschettbrottslingars tjänstvilliga hantlangare.
Bankers aktier kan falla. Kunder kan byta bank. Bara i år har Danske Bank, enligt analysinstitutet Voxmeter, tappat mellan 50 000 och 70 000 av sina kunder.
Värre ändå:
Det är skrämmande om en bred allmänhet delar regissören Peter Dalles syn på bankerna. Att de är samvetslösa. Att de hycklar. Att de alltid kommer undan. Då är det inte säkert att gemene skattebetalare vill vara med och stötta en bank som är viktig för hela samhället – ens när det skulle vara befogat.
Gå till toppen