Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Därför är USA:s novemberval en rysare

Den 6 november går amerikanerna till valurnorna för ett kongressval av sällan skådad vikt. Tar Demokraterna över makten i någon av kamrarna väntar två tuffa år för USA:s president Donald Trump. Aggressiva utredningar av hans familj och en riksrättsprocess mot honom själv kan ha inletts i början av nästa år. Här är sju orsaker till att många följer det så kallade mellanårsvalet ovanligt noga.

Kongressbyggnaden Capitolium i USA:s huvudstad Washington DC.Bild: Alex Brandon/AP/TT
1. Det parlamentariska styret i världens enda supermakt, där kontroversielle Donald Trump är president, står på spel.
Kongressvalet rör alla de 435 ledamöterna i underhuset, representanthuset, samt 33 av de 100 senatorerna (de väljs omlott för sexårsperioder) i överhuset. I dag har Republikanerna majoriteten i båda kamrarna, med 235 ledamöter i representanthuset och 51 i senaten.
2. Mätningar tyder på ett jämnt och spännande val.
De flesta stalltips går ut på att Demokraterna tar över representanthuset och att Republikanerna behåller senaten. Under lång tid har det talats om en "blå våg" av demokratiskt engagemang – blå är demokraternas färg. Men den starka ekonomin samt den hätska process som föregick HD-domaren Brett Kavanaughs godkännande har även skapat entusiasm inom Republikanerna.
I nuläget anses Demokraterna ha 204 och Republikanerna 199 förhållandevis säkra platser i representanthuset. I 32 fall står det och väger opinionsmässigt. Motsvarande siffror för senaten är 44 "säkra" demokratiska platser och 49 republikanska. När det gäller sju mandat står det och väger mellan partierna, enligt oberoende Real Clear Politics sammanställning av aktuella mätningar.
3. President Trump får det svettigt om Demokraterna tar över representanthuset.
Demokratiska politiker har lovat att dra igång ett stort antal kongressutredningar av Donald Trump om de får makten i representanthuset, till exempel om intressekonflikter mellan hans bolag och presidentämbetet samt av politiska beslut som fattats under hans mandatperiod. Möjligen kan undersökningar som stödjer den särskilde åklagaren Robert Mullers så kallade Rysslandsutredning komma till. Det är också representanthuset som genom enkel majoritet kan fatta beslut om ett riksrättsförfarande gentemot presidenten. För att dömas och avsättas genom riksrätt krävs dock stöd av två tredjedelar av senatorerna.
Vidare kommer Trump att få igenom få av sina lagförslag, då ett demokratlett representanthus lär motsätta sig de flesta av dem. Men det finns områden som är av gemensamt intresse, som infrastruktur.
4. Blir det maktskifte i senaten blir Trumps agenda än mer pressad.
Det är senaten som godkänner viktiga utnämningar som domare, ministrar och andra höga tjänstemän. En demokratdominerad senat kan sätta P för sådana – och i synnerhet Trumps flod av konservativa domare till de federala domstolarna. Får Demokraterna makten i båda kamrarna kan partiet än mer effektivt stoppa presidentens agenda och lagförslag, inklusive statsbudgeten.
5. Om Republikanerna behåller makten i kongressen befäster det Trumps ställning – och USA lär gå än mer mot den politiska högern.
Fortsatt republikanskt kongresstyre vore en jätteseger för Trump (den sittande presidentens parti brukar få pisk vid det första mellanårsvalet). Sker det väntar mer av de senaste två årens politik, det vill säga skattesänkningar och avregleringar – i synnerhet på miljöområdet. Trump och Republikanerna gör möjligen ännu ett försök att döda företrädaren Barack Obamas sjukförsäkringslag (i fjol fick man "bara" bort den skrivning som tvingade medborgare att i deklarationen påvisa att de har sjukförsäkring). Presidenten lär argumentera än mer högljutt för finansiering av sin utlovade gränsmur mot Mexiko.
Alla republikaner går dock inte i presidentens eller ens partiets ledband, hittills har det inte varit särskilt lätt för Trump att få igenom sin politik. Konflikter och dispyter är att vänta och fortsatt lagstiftningsstillestånd på många områden är en inte alltför djärv gissning.
6. Den 6 november bjuder på fler rafflande val.
Vid sidan av kongressvalen väljer 36 av USA:s 50 delstater guvernörer. Och parallellt hålls folkomröstningar, val till delstatskongresserna och lokala styren. Totalt 6 665 platser i delstatsförsamlingar står på spel, enligt tidningen The New York Times.
7. Valet 2018 har beskrivits både som "kvinnornas val" och "regnbågsvalet".
Rekordmånga kvinnor, minoriteter och hbtq-personer ställer upp. Hela 257 kvinnor står på valsedlarna till kongressvalet och över 240 hbtq-personer. Georgiademokraten Stacey Abrams kan till exempel bli delstatens första svarta kvinnliga guvernören och Vermontdemokraten Christine Hallquist den första transsexuella guvernören i landet. Rashida Tlaib från Michigan och Ilhan Omar från Minnesota kan bli de första muslimska kvinnliga ledamöterna i representanthuset. I Texas har den tidigare Dallas-sheriffen Lupe Valdez, som är lesbisk och spansktalande så kallad hispanic, utmanat den sittande republikanske guvernören Greg Abbott. Och i Tennessee ser den republikanska representanthusledamoten Marsha Blackburn ut att bli delstatens första kvinnliga senator. Vidare kan demokraten Jared Polis bli Colorados första homosexuella guvernör och partikamraten Andrew Gillum den första svarta guvernören i Florida.
Fakta

Så styrs USA

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den dömande makten (Högsta domstolen), den lagstiftande (kongressen) och den verkställande (presidenten). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789, har viss inbyggd tröghet – varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "checks and balances" (ungefär kontroll och balans).

Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen.

Presidenten utser domare i HD och är överbefälhavare för militären.

HD kan bland annat underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag och godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den kan även avsätta federala tjänstemän, inklusive presidenten och domare, genom riksrätt.

Källa: USA:s konstitution

Gå till toppen