Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: "Sedan länge ger läkare rutinmässigt konsultationer via internet till personer i glesbygd.”

Besök hos Min Doktor, Kry och andra nätläkartjänster kostar oss alla stora summor via landsting och regioner. Deras reklamkampanjer försöker få människor att konsultera läkare för saker de bör klara ut på annat sätt. Det skriver Elin Karlsson och Thomas Lindén, Läkarförbundet.

En patient besöker en nätläkartjänst via sin mobil.Bild: Janerik Henriksson/TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Joakim Wernberg, forskningsledare på Entreprenörskapsforum, anser att ”Vården bör anpassas till den utveckling som entreprenörerna redan har påbörjat” (Aktuella frågor 14/10). Han syftar till stor del på den flora av appar som växer fram. Någon större vikt fäster han inte vid att sjukvården är både komplex och skattefinansierad. Dessutom har han medvetet eller omedvetet missförstått Läkarförbundets kritik.
Dagens sjukvård är, i motsats till en del schablonbilder, högteknologisk och sedan flera år i stark omvandling driven av teknisk och medicinsk utveckling där nya metoder ständigt introduceras i befintliga eller nya rutiner.
Läkarförbundet är pådrivande när det gäller utveckling och digitalisering som förbättrar läkarnas möjligheter att hjälpa patienter. Joakim Wernberg verkar inte alls känna till att läkare sedan länge rutinmässigt ger konsultationer via internet till personer som bor i glesbygd.
Digitala verktyg i vården eller högteknologi på intensivvårdsavdelningar är inget nytt. Sverige ligger internationellt i framkant på dessa områden och har goda medicinska resultat.
För att komma till sin rätt måste teknik och digitala lösningar matchas med en ändamålsenlig organisation. För att uppnå det behöver Sverige en nationell primärvårdsreform så att hela befolkningen får tillgång till en fast läkare och anpassas till nya former för de möten som sker mellan patienter och läkare.
En fast läkare fungerar väl i andra länder, så varför kan det inte fungera här? Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat har Sverige idag en mycket låg andel läkare i primärvården jämfört med många andra länder, omkring 16 procent jämfört med 30 och 40 procent i till exempel Danmark och Tyskland.
I många europeiska länder, som Nederländerna, Frankrike, Norge, Estland och Tyskland, har nästan alla invånare en fast läkare, i Sverige bara 42 procent.
Tillgängligheten till primärvård fungerar väl i många länder, men är dålig i Sverige. Andra länder lägger mellan 30 och 40 procent av vårdens totala resurser på primärvården, Sverige endast 20 procent.
Att det behövs en förändring som innebär att människor får en fast läkare, förstår till exempel den blågröna majoriteten i Stockholms läns landsting, som i måndags beslöt att befolkningen ska få lista sig hos en fast namngiven läkare. Som dessutom får ett rimligt antal patienter att ansvara för.
Patienter som har en fast läkare kan självfallet kommunicera via VOIP (en telefon som är uppkopplad mot internet för att kunna genomföra ett samtal), mejl, sms, vanliga telefonsamtal eller särskilt utvecklade system för digital kontakt – även mobilappar. Det behöver inte alltid röra sig om fysiska möten. Läkarförbundet välkomnar digitala läkarbesök som komplement till andra former av kommunikation.
Att vården i Sverige är skattefinansierad innebär att den är gemensamt finansierad och att vi har ansvar för att skattebetalarnas pengar används på ett effektivt sätt. Herman Holm, överläkare i psykiatri, uttrycker det väl när han hänvisar till Läkarförbundets etiska regler: ”Läkaren ska i sin gärning bidra till att medicinska resurser används på bästa sätt till gagn för patienterna.” (Aktuella frågor 20/10)
Vi som läkare och som företrädare för läkarnas professionella organisation har ett ansvar för att göra vad vi kan för att de skattemedel som anslås till sjukvården också gör mesta möjliga nytta för patienten. Besök hos Min Doktor, Kry och andra nätläkartjänster kostar oss alla stora summor via landsting och regioner. Deras reklamkampanjer försöker få människor att konsultera läkare för saker de bör klara ut på annat sätt, till exempel förkylningar och att välja bland diettrender.
Även Krys egna läkare är besvärade över bolagets ogenomtänkta reklam. Marknadsföring av läkarverksamhet ska vara värdig. Det tjänar till sist även nätläkarbolagen på.

Elin Karlsson

Thomas Lindén

Elin Karlsson är kirurg och ledamot i Läkarförbundets styrelse samt ordförande i RLIM, Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik.
Thomas Lindén är chefläkare och ledamot i Läkarförbundets styrelse samt ordförande för förbundets etik- och ansvarsråd.
Gå till toppen