Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Böcker

Dikter mot demoner

Kan dikt driva ut demoner? Pseudonymen Agnes Vittstrands nya bok ”Ge dem inga namn” (Freke Räihä förlag) är ett försök – enligt förlaget är det ”en illustrerad dikt som samlar förbannelser och besvärjelser”. I bokens såriga centrum finns erfarenheter av incest och minnena väller upp likt slam i ett avlopp. Dikterna pyr av en vrede som inte bara riktar sig mot fadern utan också mot ett samhälle som vill förtränga allt som inte är friskt och en vård där tankar på det förflutna ses som självskadebeteende.
Det är en spretig diktsamling, som kränger vilt i såväl stil som struktur. Den kastar sig mellan taggig språkmaterialism, sekelgammal vetenskapsprosa, sjukdomsdagbok och svart barnkammarramsa. Ibland har texterna en suggestiv kraft, ibland blir det bara knaggligt. Men så är väl boken skriven för att bearbeta och inte för att vara genomarbetad, för att få lov att fördöma snarare än för att bedömas. ”Dessa ord bör inte vara vackra”, påpekar Vittstrand och frossar i uttryck som ”gråsuggsråttor”, ”skamsvärta”, ”mörkersafter”, ”urslems gegga”.
Tyngd av mörkermassan drar författaren i bokens starkaste partier in läsaren i en smärtans och hatets virvel som är svår att skaka sig fri från.
Gå till toppen