Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Läsarbrev: "Förstår ni inte vad ett kärnvapenkrig i Europa kan innebära?"

Jan Fredriksson:
Huvudledaren (26/10) om Sveriges behov av Nato är skrämmande läsning – naivt och aningslöst om svensk säkerhetspolitik och helt obekymrat om risken för att Sverige kan komma att dras in i ett framtida krig mellan USA och Ryssland. Inför första världskriget var man också totalt obekymrad om riskerna med att gå ut i krig. Det slutade med total katastrof.
Dras Sverige in i ett krig med Ryssland betyder ju det den totala utplåningen av Sverige. Hur går det att bortse från att ett krig på svenskt territorium inte är att likna vid ett dataspel? Lika nonchalant inför risken att Sverige tillsammans med Norden kan bli ett framtida slagfält, är ledaren till att USA avser att säga upp INF-avtalet. Avtalet förbjuder kärnvapenbestyckade landbaserade kort- och medeldistansrobotar som i första hand var avsedda för att användas i Europa. Förstår ni inte vad ett kärnvapenkrig i Europa kan innebära för allas vår möjlighet att överleva?
Tidningen har ett schizofrent förhållande till Donald Trump. Ena dagen skälls det som den värsta bandhund på honom, nästa dag läggs hela Sveriges säkerhetspolitik i händerna på denne nyckfulle person. Det är trots allt USA som dominerar Nato och kommer att ha sista ordet i en krigssituation.
Nej, svensk säkerhetspolitik måste gå ut på att Sverige ska hållas utanför krig. Vi ska inte vara en bricka i stormaktsspelet mellan USA och Ryssland. Vi ska hålla fast vid alliansfriheten som tjänat Sverige väl i 200 år. Vi måste säga nej till Nato och alla dess krigsövningar. Det innebär också att vi måste ha ett eget svenskt försvar. De politiker som raserade det svenska försvaret och omvandlade det till en legoarmé i USA:s tjänst borde ställas till svars för detta.
Heidi Avellan:
Ja, det vore önskvärt att varken Sverige – eller något annat land, särskilt något i vårt närområde – drabbades av ett krig. Det vore önskvärt att kärnvapen inte kom till användning. Men det är inte Sverige som fattar avgörandena i dessa frågor.
Ett starkt svenskt försvar behövs. Det finns inte idag. Det som finns är ett samarbete med Finland, med USA och med Nato. Om alternativen är att blunda för hoten och hålla tummarna eller att samarbeta med länder med snarlika värderingar så föredrar vi det senare.
Birgitta Hernestam:
Det är högst önskvärt att ett förbud mot kärnvapen får genomslag. Tyvärr går utvecklingen åt rakt motsatt håll. Ryssland ökar sitt innehav, nu senast i Kaliningrad. Trump vill i konsekvens med det öka USA:s innehav av kärnvapen. Nordkorea har ännu inte skrotat sina. Övriga kärnvapenländer lär inte minska sina lager. FN har hittills inte lyckats med särskilt många av sina olika påbud och gör det inte i detta fallet heller.
Önskedrömma kan man, men sällan blir drömmar verklighet.
Anders Lim Nilsson:
Åter blir det aktuellt att ifrågasätta omdömet hos vår statschef. Det är fullständigt klart att han inte har tillsatts på egna meriter. Oavsett vilka uttalanden och klavertramp han gör så sitter han kvar och ska representera oss svenskar.
En av hans uppgifter är att dela ut diverse titlar till alla sina anhöriga, ingifta som nyfödda. Det hade varit intressant att få en beskrivning av underlaget för besluten eller om det är rena slumpval. Vilka egenskaper ska en hertig uppfylla? Vad ligger till grund för val av landskap? Vilka meriter har den som blivit utsedd?
Kungen delar även ut titlar och medaljer utanför Sverige, som Serafimerorden. Den har tilldelats bland andra kungen av Saudiarabien, sultanen av Brunei och Nicolae Ceaușescu, exdiktatorn i Rumänien. Mest häpnadsväckande är dock utdelningen 2011 av scouternas hedersmedalj till kungen av Saudiarabien. Jag skulle önska en motivering att ta ställning till, men någon sådan har jag inte hittat.
Den kungliga familjen är från början redan via sitt apanage försörjd för resten av livet. Ändå ska skattemedel gå till bröllops- och doppresenter. Det är lätt att idka välgörenhet med en fond som andra ska skänka pengar till.
Gå till toppen