Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Huvudledare

Ledare: Danmarks sak är vår. Markera mot mullorna.

Lars Løkke Rasmussen, i mitten, vid en pressträff tillsammans med nordiska kollegor på onsdagen.Bild: Junge, Heiko
Diktaturer bemöter ofta hård kritik genom att hävda att det förhåller sig precis tvärtom. Så blev svart till vitt och offren till förövare när en talesperson för iranska regimen uttalade sig i dansk TV 2 (30/10):
"Det är ett nytt exempel på den serie av sammansvärjningar och planer som välkända iranska motståndare står bakom för att försöka ödelägga det goda och progressiva Iran."
Kritiken handlar om raka motsatsen. I ett ovanligt utspel anklagar Danmark offentligt Iran för att bedriva olaglig underrättelseverksamhet i flera länder. Dansk polis tror att den iranska säkerhetstjänsten har planerat ett attentat mot exiliranier i Danmark och kallar det för ett "mycket ovanligt och allvarligt fall". Av allt att döma finns också kopplingar till andra nordiska länder.
På begäran från danska kollegor grep svenska säkerhetspolisen, Säpo, en norsk medborgare med iranskt ursprung i Göteborg den 21 oktober. Han misstänks ha legat bakom ett misslyckat attentat i slutet av september. Det var i efterspelet till detta som dansk polis den 28 september tog beslutet att stänga Öresundsbron, liksom flera huvudvägar till och från Köpenhamn.
Attentatsförsöket ska ha riktats mot personer med kopplingar till motståndsrörelsen Asmla som kämpar för en självständig region i Iran. Regimen i Teheran ser Asmla som en terrororganisation och tycks misstänka flera av de danska exiliranierna för terrorbrott. Men deras eventuella skuld eller oskuld är förstås en underordnad fråga i sammanhanget. Det är trots allt ingen internationell arresteringsorder som regimen verkar ha haft i åtanke, utan ett attentat mot personer på annan stats territorium.
Metoden känns igen från andra auktoritära styren med begränsad respekt för konventioner och rättigheter. Det mesta talar till exempel för att Ryssland låg bakom giftattentatet mot den avhoppade ryske agenten Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal i brittiska Salisbury. Och världen har på sistone förfärats över mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi som utfördes på Saudiarabiens konsulat i Istanbul.
Fallen vittnar, jämte grumliga värderingar, om en vilja att sända budskap till regimkritiker om att de inte går säkra ens utomlands. Desto större anledning har förstås andra länder att visa hur oacceptabla sådana markeringar är.
Danmark har kallat hem sin ambassadör från Teheran och försöker få andra länder att ansluta sig till den diplomatiska protesten. Storbritannien och USA har redan följt uppmaningen.
"Vi uppmanar alla våra allierade och partner att fullt ut konfrontera Irans hot mot fred och säkerhet", skriver den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo på Twitter.
Nu kräver Danmark att även EU ställer sig bakom markeringen. Ett europeiskt svar är på sin plats inte minst med tanke på att Iran "har olagliga aktiviteter" även i andra länder, påpekade den danske statsministern Lars Løkke Rasmussen på Nordiska rådets möte i Oslo på onsdagen.
EU-kommissionen vill ha mer information och har hittills nöjt sig med att fördöma säkerhetshot mot EU-länder i största allmänhet. Men unionen har goda skäl att agera samfällt mot Teheran. Det behöver, som Rasmussen påpekar, inte påverka avtalet om iraniernas kärntekniska program.
Detta avtal, som USA har lämnat, kan tvärtom ligga till grund för en väg framåt i relationen med Iran. Det ger utrymme för EU att göra en skarp markering utan att för den skull verka totalt fientligt. Trots allt finns det fortfarande skäl att upprätthålla en konstruktiv dialog med Iran.
Men i denna får det inte råda några tvivel om att EU-ländernas lagar och invånare ska respekteras fullt ut. Det måste stå klart att ett land som beter sig som en skurkstat i förlängningen också kommer att betraktas som en sådan.
Gå till toppen