Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Var ska alla dessa människor med rörelsenedsättning bo? På institutioner?”

De som företräder Sabo pratar gärna om socialt ansvar men i praktiken är organisationen i färd med att utesluta alla människor med rörelsenedsättning, skriver Mai Almén, arkitekt.

I skriftenBild: Jenny Leyman
Anders Nordstrand, vd för Sabo, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, understryker att allmännyttan ska bygga och förvalta hyresbostäder för alla (Aktuella frågor 30/10).
Men i skriften Allmännyttans byggagenda som utkom i maj i år pläderar Sabo för att regeringen ska förändra dagens byggregler så att det ska gå att bygga vanliga bostäder utan att följa kraven på tillgänglighet för personer med rörelsenedsättning. Det innebär att äldre och andra som har svårt att röra sig inte kan bo i dem.
Enligt Sabo skulle de förändrade byggreglerna göra att man kan minska bostädernas yta med 11 procent och därmed sänka kostnaderna. En trerumslägenhet skulle med Sabos kalkyl bli knappt 43 kvadratmeter stor, en tvårumslägenhet 23 kvadratmeter. Är det vad Anders Nordstrand menar med att allmännyttan ska bygga för alla?
Nordstrand hänvisar till regeringens proposition om Allbolagen från 2010. I den står att allmännyttan ska tillgodose bostadsbehov för grupper med särskilda behov eller som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden. Personer med rörelsenedsättningar tillhör båda dessa grupper.
Det är en mycket dålig lösning på dagens bostadsproblem, även samhällsekonomiskt, att inte behöva bygga för människor som har svårt att röra sig. Inte minst när andelen äldre i befolkningen ökar.
Personer med rörelsenedsättning och äldre är just de grupper som har svårast att få en bostad. Orsaken är ofta att bostaden inte är anpassad för dem och att de har dålig ekonomi.
Argumenten för att förändra dagens byggregler är enligt Sabo att byggkostnaderna minskar och att det därmed går att ha lägre hyror. Visst finns det bidrag till bostadsanpassning. Men oftast blir anpassningar i efterhand mycket dåliga. Och mot ytor som är för små från början, något som Sabo alltså föreslår, hjälper inga anpassningsbidrag i världen.
Redan i Med gemensamma regler bygger vi billigare, en skrift om nordiska byggregler från 2016, angriper Sabo dagens krav på tillgänglighet vid byggen av nya bostäder. Organisationen slår ett slag för att den som bygger själv ska avgöra när tillgängligheten för rörelsehindrade är tillgodosedd. Enligt Sabo skulle flexibla byggkrav ge byggindustrin större frihet att utveckla innovativa lösningar.
Men trots att det finns gedigen forskning bakom minimimåtten för grundläggande tillgänglighet i dagens byggregler ifrågasätter många inom byggbranschen om det verkligen finns fog för dem. Inte sällan går estetiska skäl före.
Sabo är bransch- och intresseorganisation för mer än 300 kommunalt ägda bostadsföretag och ska enligt sina direktiv ta ett socialt ansvar. De som företräder organisationen pratar gärna om det, men i praktiken är Sabo i färd med att utesluta alla människor med rörelsenedsättning.
Samhällsekonomiskt betalar sig tillgänglighet på mycket kort tid. Bostäder byggda utan tillgänglighet innebär att det inte går att få hemtjänst i dem eftersom god arbetsmiljö för hemtjänstpersonalen blir omöjlig.
Var menar Sabo och Anders Nordstrand att alla dessa människor med rörelsenedsättning ska bo? På institutioner?

Mai Almén

Mai Almén är arkitekt, sakkunnig i tillgänglighet och ingår i den nationella grupp som arbetar med revidering av svensk standard för bostäder.
Läs mer: ”Att allmännyttan står för bostäder där alla ska kunna bo är tveklöst att föredra.”
Läs mer: ”Om inte allmännyttan är tillgänglig för dem som har det sämre ställt, var ska de då bo?”
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen