Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Det är nästintill arrogant att vifta bort människors intresse för sin hälsa.”

Att människor vänder sig till nätläkartjänster visar tydligt att dessa gör ett bättre jobb med digitalisering än den traditionella vården, skriver Joakim Wernberg, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum.

Tekniken har inget egenvärde. Det är hur den används som avgör dess värde för vården, skriver Joakim Wernberg.Bild: jessica Gow/TT
Vården i Sverige behöver genomgå en strukturomvandling för att inte kollapsa. Trots det tycks varken Elin Karlsson och Thomas Lindén från Läkarförbundet (Aktuella frågor 26/10), eller Herman Holm, överläkare i psykiatri i Malmö (Aktuella frågor 20/10) oroas märkbart av prognoser om växande vårdbehov och kostnader från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, eller det ökande antalet anmälningar till IVO, Inspektionen för Vård och omsorg. Däremot är de desto oroligare för nätläkartjänster som Kry och Min Doktor.
Jag förespråkar inget enskilt företag, utan förordar digitalt entreprenörskap och den innovationsbredd det medför (Aktuella frågor 14/10). Min poäng är att hela det svenska vårdsystemet behöver anpassas till den förändring en rad entreprenörer redan har påbörjat, snarare än att motverka allt nytt som inte passar in i dess gamla strukturer.
Det finns två tydliga skiljelinjer mellan mig och Holm, Karlsson och Lindén som förtjänar att diskuteras mer ingående. För det första är det uppenbart för mig att vården idag inte är hållbart organiserad. För det andra tror jag att patienterna vet bäst själva.
Herman Holm kritiserar de kostnader som uppstår när människor använder digitala vårdtjänster, trots att det är billigare än besök på vårdcentral. Enligt honom är de som söker vård via appar inte allvarligt sjuka, men han glömmer något viktigt. Varje app-patient är en patient som inte sitter i en vårdkö, något som underlättar för de mest sjuka.
Holm borde ha påpekat att det svenska vårdsystemet inte är byggt för att det ska vara så lätt att komma i kontakt med vården som det är med de nya digitala tjänsterna. Det skulle han ha haft rätt i. Växande köer dämpar efterfrågan på vård eftersom människor då skjuter upp sin kontakt med läkare. Det är dock orimligt att kritisera digitala vårdtjänster för att de bidrar till ökad tillgänglighet. Däremot behöver svensk sjukvård organiseras om för att dra nytta av de nya tjänsterna så att köerna kan minska.
Läkarförbundet anser att dagens sjukvård redan är högteknologisk och att det digitala entreprenörskapet inte tillför något nytt. De två företrädarna pekar exempelvis på att läkare pratar med patienter via IP-telefoni. Det är tydligen högteknologiskt för Läkarförbundet, men för alla andra är det självklart att kunna ringa till nästan vem som helst, utom möjligtvis sin läkare.
Problemet är att Läkarförbundet blandar ihop medel och mål, eller rättare sagt teknik och digitalisering. Tekniken har inget egenvärde. Det är hur den används som avgör dess värde för vården. Att människor vänder sig till nätläkartjänster visar tydligt att dessa gör ett bättre jobb med digitalisering än den traditionella vården.
Vidare tror jag att patienterna oftast vet bäst själva när de behöver kontakt med vården. Holm är kritisk till att den vanligaste nätläkarpatienten är under fem år gammal och har en förkylning eller infektion. Jag påstår tvärtom att det bevisar nätläkarnas värde att småbarnsföräldrar enkelt får kontakt med läkare när de är oroliga över barnens hälsa.
Holm kritiserar också personliga hälsotester från företag som Werlabs eftersom de gör att till synes friska människor kan få anledning att söka vård. Det är nästintill arrogant att på en gång vifta bort människors intresse för sin hälsa och den resurs växande hälsodata utgör. Att patienter idag är mer pålästa och samlar data är inte ett hot utan en möjlighet för vården.
Läkarförbundet utelämnar helt patientperspektivet i sin kritik av nätläkartjänsterna och underkänner därmed inte bara patienternas användning av digitala vårdtjänster, utan även deras förmåga att själva bestämma när de behöver söka vård. Det är svårt att läsa det på ett annat vis än att patienterna ska anpassa sig till det traditionella vårdsystemet, snarare än tvärtom.
Avslutningsvis är det anmärkningsvärt att både Holm och Läkarförbundet försvarar vårdsystemet hellre än vården och patienterna. Hur kan de vara så säkra på att det svenska vårdsystemet är färdigutvecklat? Verkligheten säger emot dem.

Joakim Wernberg

Joakim Wernberg är fil dr och forskningsledare med inriktning mot megatrender och strukturomvandling på Entreprenörskapsforum.
Läs mer: "Sedan länge ger läkare rutinmässigt konsultationer via internet till personer i glesbygd.”
Läs mer: ”Anpassa vården till dem som har störst medicinska behov.”
Läs mer: "Vården bör anpassas till den utveckling som entreprenörerna redan har påbörjat."
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen