Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Katträddare - ett sätt att hjälpa

Vi har alla sett deras desperata affischer om upphittade och övergivna katter. I sociala medier är katträddarnas engagemang än mer intensivt. För Jenny Lennartsdotter Ward handlar det om helt vanlig empati.

"Jag är ingen crazy catwoman, det handlar bara om att hjälpa någon som har det svårt" säger Jenny Lennartsdotter WardBild: LILL ERIKSSON
Tre pigga katter leker och myser med oss i trädgården på Blekingegatan. För ett tag sedan tog Jenny hand om fem stycken – lite väl många enligt maken Darren, men nu har några hittat permanenta hem.
– Jag är ingen ”crazy catwoman”, det handlar bara om att hjälpa någon som har det svårt.
Hon själv har också hittat hem. Efter uppväxten i Helsingborg, ett år i London, 25 år i Malmö och långresor ute i världen gick familjens flyttlass till strategiska Kävlinge förra året.
– Mitt hem måste ligga på tåglinjen, mot mamma i Helsingborg. Jag har inte körkort och gillar inte bilar. Vi såg ån och hägern, och sa här ska vi bo. Det är helt fantastiskt med vild natur, nära all service.
Jenny fick jobb som specialpedagog på Korsbacka, ett yrke hon haft länge i Malmö.
– Där finns stora sociala problem och gängvåld, det är inte så illa i Kävlinge som många tror, det kunde vara värre. Jag trivs jättebra och vi jobbar förebyggande i elevhälsoteamet.
Hon tror på invånarnas egen starka kraft att vilja förbättra. Själv började hon redan som liten rädda djur, bland annat näbbmöss och måsar som kurerades hemma i badkaret.
– Jag blev vegetarian redan som åttaåring, av etiska skäl. På högstadiet pyntade jag halva skolan med posters mot djurförsök och slaktindustri. Jag kände starkt att det var fel att behandla djur på det viset. Nu har jag inte ätit kött på 38 år.
Det har påverkat hela familjen, alla äter inom vegetarian-veganspektrat. På gymnasiet skiftade engagemanget riktning mot mänskliga rättigheter och Jenny var med och startade skolans första Amnestygrupp.
– Det handlar inte om katter, utan att göra något bra. Jag har alltid stöttat Amnesty, jag deltog i ”Refugees welcome” 2015 och har gett ensamkommande rum.
Jenny Lennartsdotter Ward flyttade till Kävlinge förra året. "Vi såg ån och hägern, och sa här ska vi bo. Det är helt fantastiskt med vild natur, nära all service" säger hon.Bild: LILL ERIKSSON
Hon skulle gärna också engagera sig i språkcafé, men med heltidsjobb och tre barn går engagemanget som katträddare lättare in i livspusslet.
– Jag samarbetar med Kattkommando syd, ser till att katterna vaccineras och kastreras. Jag har ett stort kontaktnät och hittar familjer som kan ta emot katter. Många är intresserade, men vi har hårda krav, man får till exempel inte vara för ung eller för gammal.
En katt lever länge och ska ha en trygg miljö. Alla är inte ensamkatter, då måste man ta emot två.
– Att hjälpa ger lycka och välbefinnande – vi kan hjälpa varandra mer än vi gör. Djur ger mycket kärlek och man behöver ingen tv, bara titta på dem, säger Jenny när en kattungen Shimmy Ninja plötsligt gör cirkuskonster i ett fruktträd, medan förståndigare Blixten solar sig i kvällssolen.
"Katter är coola, smarta, självständiga och gör precis som de vill" säger Jenny Lennartsdotter Ward.Bild: LILL ERIKSSON
Leopardmönstrade bengalen Smulan skulle egentligen bli hittekatt, men tillhör nu familjen för gott. Hund skulle ta mer tid och där slirar personkemin.
– Katter är coola, smarta, självständiga och gör precis som de vill. Om katten älskar dig är det på riktigt. Hundar är dumsnälla, älskar dig bara den får lite korv.
Sitt livs kärlek, Darren, träffade Jenny som 18-åring, ute på galej - han arbetade på barer i Helsingborg och Lund. De blev ihop fem år senare och bodde tillsammans i London där även Jenny har arbetat som bartender.
– Jag har gjort mitt där, jag har rest och svirat. Vi har gjort långresor till Indien, Thailand och Malaysia. Och upptäckt att allt som är viktigt i livet kan man ta med sig – allt får plats i en ryggsäck och man är bara i nuet. Nu kan jag bli helt uppslukad av träd och växter här. Jag har blivit bättre på att se och uppskatta där jag står.
Gå till toppen