Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Vi ser med stor oro på den våg av nationalism och populism som sveper över Sverige, Europa och många länder i världen.”

Sveriges långa tradition av öppenhet har starkt bidragit till näringslivets utveckling och innovationskraft. Det skriver rektorerna vid Lunds universitet och Kungliga tekniska högskolan med flera.

Arrival Day då studenter från hela världen kommer till Lund för att utbilda sig vid stadens universitet.Bild: Ingemar D Kristiansen
Under de senaste åren har mycket av det svenska offentliga samtalet handlat om invandring, asyl och integration. Vem är svensk eller inte svensk? Vem har rätt att vara i Sverige?
Allt färre har pratat om eller diskuterat varför Sverige, som är ett glesbefolkat land, med stor exportindustri och högteknologiska innovationer, är beroende av internationella samarbeten och av att kunna möta andra krav som en alltmer internationaliserad omvärld ställer. Eller att de största samhällsproblemen som klimatförändringar, hälsorisker och brist på hållbarhet är globala och enbart kan lösas i internationell samverkan.
Det är hög tid att universitets- och högskolesektorn höjer nivån på det offentliga samtalet så att det utgår från internationalisering som något nödvändigt och bra. Utgångspunkten måste vara samhällets långsiktiga intressen. Internationalisering öppnar för relevanta problemställningar, möjligheter och lösningar.
Hela samhället, inte minst universiteten, har internationaliserats under många år. Universitet rankas bland annat efter graden av internationalisering, mätt i andel studenter och forskare/lärare från utlandet.
Att Sverige är ett öppet samhälle och att engelskan används som ett andra språk bidrar till att studenter från andra länder vill utbilda sig här. Sverige har ett ”varumärke” som ett tolerant samhälle som tillåter individuell frihet. Samhällsutvecklingen gynnas när internationella studenter stannar i Sverige för att arbeta eller startar egna företag, och det vässar också landets innovationssystem och skapar sysselsättning.
Sveriges långa tradition av öppenhet har starkt bidragit till näringslivets utveckling och innovationskraft. Öppenheten för idéer och kunnande från andra länder har präglat områden alltifrån tidig gruvbrytning till skeppsbyggnad. Efterkrigstidens rekrytering av yrkesarbetare från Italien, Finland och andra länder hjälpte Sverige att snabbt öka produktionen. Det har stärkt svenskt näringsliv och gynnat uppbyggnaden av välfärden i landet. Utmaningar inom vård, omsorg och skola pekar på ett ökande behov av arbetskraft framöver, människor som kan bidra till utvecklingen av hela landet, såväl i den offentliga sektorn som inom vår forskning och utbildning.
När en akademisk tjänst utlyses kan alla i hela världen söka och det utgör i sig ett kvalitetstecken.
Många av den stora mängd forskare som kommer till svenska universitet bosätter sig för gott i Sverige, blir svenska medborgare och stärker det svenska universitets- och innovationssystemet. Hittills har Sverige hävdat sig väl i internationell konkurrens genom att attrahera duktiga forskare och innovatörer från hela världen.
Sverige har investerat flera miljarder kronor i världsledande forskningsanläggningar såsom SciLifeLab i Stockholm och Max IV och ESS i Lund. Anläggningarna skapar inte bara intresse utomlands. De attraherar också internationell kompetens till vår del av världen.
Det har krävts såväl internationell samfinansiering som samlad internationell forskningskompetens för att bygga upp Max IV och ESS och för att de framgångsrikt ska kunna drivas framöver. Förutom det internationella anseendet och inflöde av kompetens Sverige får genom dessa anläggningar, så ger den tillväxt i form av nya företag, arbetstillfällen och därmed ökade skatteintäkter.
Världen som vi känner den förändras snabbt. En ny världsordning växer fram där ekonomier som Kina och Indien tar allt större plats. Digitaliseringen tränger in i minsta hörn av människors liv och kommer på ett avgörande sätt att ändra det framtida arbetslivet. Globala utmaningar som klimat, hälsa och hållbarhet kräver nya sätt att utveckla länders produktion och människors levnadssätt. Utbildning och forskning är centralt i sammanhanget.
Sveriges medverkan i det samarbete som finns inom Europa, inte minst i EU:s forsknings- och utbildningsprogram, har stärkt vår forskning och utvecklat kvaliteten i de utbildningar vi arbetar med. Det gynnar ungdomars möjligheter till god och relevant utbildning. Det gynnar svenskt näringsliv och offentlig sektors utveckling. Vi ser därför med stor oro på den våg av nationalism och populism som sveper över Sverige, Europa och många länder i världen. Dess uttryck är rakt motsatt det som lärosätena strävar efter och som lägger grunden till ett öppet kunskapssamhälle som präglas av mångfald och tolerans.
De förenklingar och generaliseringar som vi ofta möter i dagens debatt leder inte framåt, tvärtom riskerar de att hämma och begränsa den svenska samhällsutvecklingen.

Sigbritt Karlsson

rektor vid KTH

Torbjörn von Schantz

rektor vid Lunds universitet

Sylvia Schwaag Serger

prorektor vid Lunds universitet

Ramon Wyss

f d vicerektor vid KTH inriktad på internationella projekt

Stefan Östlund

vicerektor vid KTH
Gå till toppen