Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Signerat

Moa Berglöf: De kriminella nätverken lockar. Nyrekryteringen måste stoppas.

Polisen genomsöker platsen efter mordförsöket vid Mobilia i Malmö.Bild: Johan Nilsson/TT
Polisen i Malmö arbetar för att minska antalet skjutningar och samtidigt gör kriminella nätverk allt för att hålla statistiken uppe. Fyra skjutningar i förra veckan, alla inom loppet av ett dygn. Ett mordförsök vid Mobilia. Lägenheter beskjutna, en mitt på blanka dagen.
Det är skrämselkapitalet som talar, som försöker höja rösten och påminna om sin existens.
För även om fler har skjutits ihjäl i år än tidigare år, och trippelmordet på Drottninggatan bidrar stort till de siffrorna, har skottlossningarna i Malmö totalt minskat med närmare 45 procent jämfört med i fjol, påpekade kriminologen Ardavan Khoshnood nyligen på Aktuella frågor (22/10).
Och det råder inte brist på initiativ hos Polisen för att sänka siffrorna ytterligare. I mitten av oktober samlade man ihop ett tiotal av Malmös tyngst kriminella – många av dem rivaler – för att utifrån en amerikansk metod kräva vapenvila och nolltolerans för vapen. I Malmö kallas projektet "Sluta Skjut".
Det återstår förstås att se hur det projektet landar. Men det händer saker i staden. Och då minskar också skjutningarna.
Att fler punktmarkeras och att polisen har stenkoll på de grovt kriminella är förstås bra. Men så var det det här med nyrekryteringen.
En kartläggning som Sydsvenskan gjorde förra året visade att medelåldern i stadens kriminella nätverk är 22 år, och medelåldern vid en första fällande dom 17 år. Varken antalet unga kriminella eller antalet vapen i omlopp ser ut att ha minskat sedan dess. Så medan en mer effektiv avhopparverksamhet, skärpt minimistraff för grovt vapenbrott och skarpare polisinsatser som punktmarkering av de tyngst kriminella ser ut att få effekt på det stora hela, återstår mycket arbete för att stoppa inflödet.
Vad är det som drar ungdomarna, förutom det uppenbara som pengar och respekt? Vilken funktion har radikala idéer och våldsutövning för hur grupper formas? Och vilka är det som riskerar att rekryteras?
Det är grundfrågorna i den välkomna rapporten Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige, som presenterades av Institutet för framtidsstudier under måndagen och inte bara omfattar kriminella nätverk i socialt utsatta miljöer utan också mc-gäng, vit makt-rörelser, radikala islamister och autonoma grupper.
Det är ingen liten grupp. Strax över 15 000 personer i Sverige kan enligt rapporten kopplas till organiserad brottslighet och extremism. Övervägande män, övervägande födda i Sverige, även om många har utländsk bakgrund.
Och de är unga: medelåldern är förvisso 26 år, men den vanligaste åldern är 19 år. Och det är inte bara brist på skola och utbildning som lett till kriminalitet: runt hälften har gått ut gymnasiet och mer än åtta procent har en eftergymnasial utbildning.
Unga män blir grova brottslingar. Vad händer på vägen?
Rapporten ger inte lösningarna. Åtminstone inte den första rapporten; det ska komma fler analyser utifrån underlaget. Men den ger tillräcklig kunskap och bredd för att diskutera vad som behöver göras, och för vem. Den ger möjlighet att se vilka olika delar av samhället som skulle kunna samarbeta och fånga upp den som är på väg in i en kriminell miljö – många av individerna i gruppen har redan i ung ålder varit i kontakt med socialtjänsten, polisen eller vården.
Medelåldern vid en fällande dom för unga kriminella i Malmö är 17 år. När skedde rekryteringen? Kunde den ha stoppats? Måndagens rapport är en guldgruva för den som vill ge tidiga insatser en chans.
Gå till toppen