Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Renskötsel, ondska och poliskråkor som broderier på Konsthallen

Ett folks historia, vardag och uppslitande händelser berättas med stygn och textilkonst.
Denna lördag har Lunds konsthall vernissage för en utställning med den samiska konstnären Britta Marakatt-Labba.
– Att dela med mig av min kultur är ett bra sätt att stävja fördomar, säger hon.

Britta Marakatt-Labba vid sitt stora installationen ”Uksa” (”Dörren”}. Kåta-dörren till vänster kommer från hennes svärmor.Bild: Ingemar D Kristiansen
På Konsthallen samsas nu bilder av renskötsel och himlavalvet med skildringar av polisingripanden mot samiska aktivister och ondskans intåg i en kåta.
Britta Marakatt-Labba har blivit allt mer uppmärksammad, även internationellt, på senare år. "Historia i stygn" på Lunds konsthall är hennes första stora tillbakablickande retrospektiv söder om de samiska bosättningsområdena. Konstverken har samlats ihop från många olika håll.
För Britta Marakatt-Labba är det centralt att med sitt broderi dela med sig av samisk kultur.
– Men om jag berättar om den samiska mytologin kanske många blir intresserade och börjar läsa om detta och då växer det, man finner mer och mer. Så var det för mig själv.
Utställningen rymmer allt från en kopia av den 24 meter långa ”Historjá”, kallad Tromsöfrisen, till skisser och förarbeten.
Ett verk visar hur kråkor förvandlas till poliser på väg mot den omtalade demonstrationen mot utbyggnaden av Alftaälven i Norge 1981.
– Vi var där och stod på barrikaderna, det var viktigt för oss att bevara älven. När poliserna kom såg de för mig ut som ett gäng kråkor. Men allt eftersom de landade på marken så förändrades de successivt och blev till poliser.
– Jag använder ofta samisk mytologi i en politisk kontext. Kråkor symboliserar överheten. När de kommer gör de rent hus överallt.
Verket "Garjját” (”Kråkorna”) visar poliser på väg mot Alftademonstrationen.Bild: Ingemar D Kristiansen
Britta Marakatt-Labba påpekar att bilden varit fortsatt aktuell, till exempel i Kallak i Jokkmokksområdet, där ett bolag vill bryta malm inom en samebys året runt-marker för renskötsel. Konflikt har uppstått.
– Jag såg att min bild delades mycket på sociala medier i USA nyligen i samband med protester mot pipelineutbyggnader. Urfolkskonstnärerna inspirerades av min bild, det kändes bra.
En broderad tavla från 1984 visar en kåta som tagits över av råttor, trots att dörrgudinnan vaktat. Britta Marakatt-Labba pekar på avbitna huvuden pålade vid stenar.
– Det finns en politisk tanke hos mig bakom detta också. Man invaderar i dag hela sápmi-området på jakt efter mineraler. Den tokiga minerallagen gör att vem som helst kan komma och gräva. Jag tror att vi måste ändra vårt sätt att leva, vi behöver till exempel inte byta mobiltelefon varje år.
Ett av skälen till att Britta Marakatt-Labba en gång valde broderi som sin konstform var att det är lätt att ta med sig. Hennes familj bor i Sohppar (Sopporo), bedriver renskötsel och flyttar under sommarhalvåret med renarna till bete i Norge.
– Vi märker av klimatförändringarna, säger konstnären och nämner att det numera regnar i november i området, vilket tvingar samerna att försöka finna bete på nya sätt.
”Historia i stygn” ska pågå den 17 november — 13 januari och blir därmed den andra stora sameutställningen i Lund. På Kulturen visas nu utställningen ”Fokus sápmi”.
Flera verk beskriver skogsavverkning, kalhyggen, och fåfänga försök att återställa marken efteråt.Bild: Ingemar D Kristiansen
Gå till toppen