Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Vacker skimrande marmor och puttrande linssoppa

På galleri Rostum kan man laga syrisk linssoppa.Bild: Helga Steppan

Jelena Rundqvist

KONST. "The black gold eller: Jag förstår ändå inte vad som händer i Mellanöstern", Galleri Rostrum, Malmö, t o m 2/12.

I galleriets första rum har Jelena Rundqvist inrättat ett kök, där publiken kan tillaga syrisk linssoppa. En femtiofem minuter lång instruktionsfilm visar hur det går till. Det är förstås en lysande upptakt till det komplicerade politiska tema hon tar upp i sin installation. Lukt och smak är underskattade som analysredskap. Fast jag nöjde mig med att bara titta på filmen för att laga soppan vid ett senare tillfälle. Efter att ha antecknat receptet slog jag mig ner i rummet längst in där en intervjufilm med Mellanösternexperten Rouzbeh Parsi visas. Rätt upp och ner berättar han ingående om historiska och nutida händelser i en timme och fyrtionio minuter. Medan jag lyssnade lekte blicken med en skulptur i ekebergamarmor på golvet, "Deepwater horizon oil spill", som fick mig tänka på stelnat vatten och gav en sinnlig accent i rummet samtidigt som den signalerade hot.
Vacker skimrande marmor och puttrande linssoppa, Rundqvist har skapat sensuella ingångar till utställningens politiska och historiska frågor. Det är naturligtvis helt rätt tänkt, men formatet är ett problem. Nästan tre timmars soppkok och lång intervju blir för mycket, glappet mellan sinnlighet och fakta för stort. Den spännvidd som skulle ha kunnat öppna för tolkningar förvandlas till longör i det lilla galleriet.
Rundqvist har sin styrka i en blandning av bredd och koncentration, och det måste också besökaren ställa upp på. Därför fick jag ut mest av den plansch med lång text som hänger i mellanrummet, "The black gold". Jag tog med en hem för att läsa i lugn och ro: en vindlande essä kring myt, vittnesmål, politik, vardag. Mest liknar den en koreografi i världen där operation Desert storm skapar rörelser ända ner i de privataste rummen. Det är rörligt på ett sätt som jag inte mött sedan Öyvind Fahlström. Jag önskar hela utställningen hade varit på samma vis - tätare, intensivare.
Gå till toppen