Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Vårt klimat – vår miljö

Koldioxidhalterna når nya rekordnivåer

Koldioxidhalterna i atmosfären nådde nya rekordnivåer under 2017, enligt WMO, Världsmeteorologiska organisationen. Halterna har uppmätts till 405,5 miljondelar, en ökning från 403,3 miljondelar året innan.

Koldioxidhalterna i atmosfären fortsätter att öka. Koncentrationen mäts i miljondelar.Bild: Ingela Landström/TT
Ökningen är väntad och följer samma trend som varit rådande de senaste åren, rapporterar Reuters. Inga tecken finns på en avmattning av ökningen, enligt WMO.
Senast koldioxidhalterna var så här höga var för 3–5 miljoner år sedan. På den tiden var jordens temperatur 2–3 grader varmare än i dag, vilket medförde smältande isar och kraftigt stigande havsnivåer. Det är de effekterna vi kan förvänta oss nu också, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet.
– Det leder till högre havsvattenstånd, minskande havsis i Arktis, minskande glaciärer, förändringar i nederbörden, det leder till förändringar i vissa väderextremer, exempelvis värmeböljor.
Klimatförändringarna går inte att stoppa, men de går fortfarande att bromsa, förklarar Markku Rummukainen.
– Vi kommer inte undan klimatförändringar eftersom de redan pågår och utsläppen fortsätter, men det går att bromsa in dem och hindra att de blir allt större. Det i sin tur förutsätter att utsläppen snabbt börjar minska. Hur snabbt det går påverkar givetvis hur stora klimatförändringarna blir.
Enligt FN har 17 av de 18 varmaste åren som finns registrerade inträffat sedan 2001 och kostnaden för klimatrelaterade katastrofer 2017 översteg 500 miljarder dollar.
WMO:s årliga publikation "Greenhouse gas bulletin" följer halten farliga gaser i atmosfären sedan 1750. Forskare har tillförlitliga uppskattningar om koldioxidhalter så långt tillbaka som 800 000 år, baserat på luftbubblor som bevarats i isen på Grönland och i Arktis. Genom studier av fossilerade material har WMO även uppskattningar om koldioxidhalterna fem miljoner åt tillbaka i tiden.
I december hålls klimatmötet COP 24 för de länder som skrivit under FN:s klimatkonvention. Inför mötet försöker FN åter sätta press på regeringarna att hålla fast vid Parisavtalets mål med begränsa den globala uppvärmningen till två grader.
Fakta

Parisavtalet

I december 2015 beslutade världsledare i Paris om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturökningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen ”väl under” två grader, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grad.

Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet, men uppvärmningen kan skilja sig åt regionalt.

Parisavtalet gäller alla länder men mest ansvar läggs på de rikaste länderna, som måste stötta fattigare länder i deras hållbara utveckling. Avtalets mål och ambitioner sträcker sig över många decennier, med sikte på att mänskligheten före 2100 ska sluta tillföra växthusgaser till atmosfären.

Källa: FN-förbundet

Gå till toppen