Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Moa Berglöf: Ett pekfinger från medelklassen.

Black Friday kan locka.Bild: Kallestad, Gorm
Detta är en opinionstext av en fristående kolumnist. Åsikterna är skribentens egna.
Medelklassens behov av att berätta för dem som har det sämre ställt hur de borde göra är ett fenomen som aldrig tycks försvinna, även om grunden för omsorgen växlar. Och allra mest gillar medelklassen att tycka till om vad folk lägger sina pengar på. Eller som nu: vad de inte får lägga pengarna på.
Det trendigaste just nu är nämligen att i miljöns namn avstå från konsumtion.
Därför är det inte förvånande att årets julklapp, som presenterades av Handelns utredningsinstitut i veckan, är det återvunna plagget. Inte heller att Naturskyddsföreningen just nu driver kampanjen ”Black Friday – Jag köper det inte!” – där man genom att trycka ”gilla” på Facebook kan visa andra att man minsann inte tänker ge sig ut och storhandla. Och Naturskyddsföreningens kampanj är inte ensam om att ge sig på lönefredagen. Det finns antikonsumtionskampanjer i snart nog alla färger: grön fredag för den som vill återvinna kläder, vit måndag för den som inte alls vill shoppa. Och så vidare.
För att vara riktigt miljömedveten idag ska du antingen konsumera rätt eller helt avstå från att konsumera vissa varor. Flyg inte. Kör inte bil. Shoppa helst inte kläder, men om du ändå måste ska det vara av hög kvalitet och med hänsyn till miljön. Ät vegetariskt, eller åtminstone ekologiskt. Köp inte dansk fläskfilé eller brasiliansk oxfilé, trots att det är halva priset mot den svenska varianten. Närstudera pepparkakorna efter spår av palmolja.
Problemet med trenden är bara att den, som så mycket annat, är ett privilegium som tillfaller den som har råd.
För den som har pengarna, eller kan spara ihop till dem, kostar en bojkott av fredagens rea nämligen ingenting annat än energin det går åt att trycka på gillaknappen på Facebook. Att köpa det dyrare köttet betyder inte att andra varor måste läggas tillbaka. Att uppgradera bilen till en mer miljövänlig variant, eller att köpa en elcykel, är bara ett av många vardagsbeslut. En sockerskatt på godis och skräpmat spelar ingen roll för den som vet hur man äter nyttigt och varierat, och som har lyxen att hinna reflektera över det.
Köp inte slit- och slängvaror, mästrar nu de som på sociala medier manar till bojkott mot fredagens rea. Som att de avgör vilka inköp som är nödvändiga och vilka som är onödiga.
Som att insikten om konsumtionens miljöpåverkan har drabbat bara dem och ingen annan. Som att alla har ett val.
Det är inget nytt att klass spelar roll för hur människor konsumerar. Inte heller att rika människor lever längre och är friskare än dem som har mindre resurser. Men svaret på den utmaningen är inte att skuldbelägga den som är hänvisad till att handla TV:n på rea, eller som strävar efter att materiellt komma i närheten av det som andra tar för givet.
Att prata om konsumtion och dess påverkan på klimatet är en nödvändighet. Att moralisera över vart andra reser, vad de handlar eller äter är det inte.
Den som har råd att avstå fredagens reashopping kan förstås göra det. Men gärna utan att köra upp medelklasspekfingret i ansiktet på den som inte har det.
Gå till toppen