Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Konst

Eva Larsson synar manliga härskares strategier

Thomas Millroth ser en nytolkning av myten om Wilhelm Tell, och gillar det.

Eva Larsson, "Grön Keps".Bild: Krognoshuset Aura

Eva Larsson

KONST. The subconscious of Wilhelm Tell, Krognoshuset, Lund, t o m 16/12.

Salvador Dalís surrealistiska ”Wilhelm Tells gåta” är en av Moderna museets mest kända målningar. En halvnaken knästående karl med rumpan så utdragen att den måste ha stöd av en krycka, hans keps har en sladdrig lång skärm och stämningen är hotfull. Men inget förblir sig likt då Eva Larsson tolkar om berättelsens centrala delar.
Mytens Wilhelm Tell ska ju skjuta itu ett äpple på sonens huvud med en pil, och Larsson har lagt frukten på plats i en storartad stålskulptur där den stela rumpan är fastskruvad. Ytligt sett finns en blandning av patetik och hot. Men hon vill nå längre än till det ytliga. När hon tolkar Dalís bild av en vacklande härskare med rumpan bar nöjer hon sig inte med bildens slagkraftiga utanpåverk. Hon renodlar och komplicerar i sin undersökning; med suverän preciserande finish söker hon innehåll och essens.
För Dalí var makten symbol, för Larsson är den praktik som känns i varje form. På baksidan av hennes skulpturala tolkning av den fladdrande kepsen finns helt oväntat en geometrisk målning i Auguste Herbins anda, vars formalfabet ju var en viktig regelbok för konstruktiva målare.
Så frilägger Larsson olika nivåer av maktutövning, manliga härskares strategier - inte minst i konsten. Men generöst ger hon oss också en ny gåta i form av en stor valnöt i brons. Jag kom till utställningen med ”Wilhelm Tells gåta” i minne och funderar på Eva Larssons gåta när jag går därifrån. Det gillar jag.
Gå till toppen