Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Boel Gerell: Återkomst med moralisk kompass

Från vänster Lilja Fredrikson som Karl-Bertil Jonsson, berättaren Hans Eldh och Lars-Göran Ragnarsson som byrådirektör H K Bergdahl.Bild: Emma-Lisa Pauly
Knappt har kakofonin från den svarta fredagen tystnat förrän kommersen drar igång förfullt i Tyko Jonssons varuhus på Malmö stadsteater. Genom trängseln banar sig Rita Jonsson (Johannes Wanselow) tillsammans med sin dotter Ingrid (Linn Mildehav) och överallt ser de något som de vill ha.
Två år har gått sedan familjeföreställningen ”Karl-Bertil Jonssons julafton” först fyllde Hipps salong i regi av den då helt nytillträdda chefen för Unga teatern Sara Cronberg. Inför nypremiären har en del justeringar gjorts. I rollen som Tyko Jonsson ses exempelvis Sven Boräng som passar på att tillföra rollen en extra släng av slapstickkomik och lite yvigare gester.
Det djärvare och mer egensinniga draget går igen i uppsättningen i stort som inte lika bokstavstroget håller sig till de klassiska replikerna från Tage Danielssons saga. Gång efter annan sliter sig karaktärerna lösa från texten och agerar på egen hand, milt tillrättavisade av Hans-Peter Edhs berättare.
Inte minst ges gruppen som definieras som ”samhällets olycksbarn” mer utrymme i årets version. Och med gestalterna kommer frågorna som välbehövligt ställs på sin spets; hur kommer det sig att vi gärna tar in ett träd i vardagsrummet, men inte en fattig och frusen människa?
Bidragande till det ökade drivet är dynamiken mellan skådespelarna, där verklig kemi uppstår mellan Borängs ettrige Tyko och Johannes Wanselows på en gång krassa och sentimentala Rita. En extra krydda tillför dessutom Linn Mildehav som den odrägligt egoistiska systern Ingrid, i kontrast mot den evigt rättrådige Karl-Bertil.
I Lilja Fredriksons gestaltning blir Karl-Bertil ett stabilt nav för den omgivande karusellen att kretsa runt. Som karaktär något ointressant i sin ointagliga präktighet och samtidigt en obligatorisk moralisk kompass, värd all respekt inte bara i juletider.
Gå till toppen