Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Undantagstillstånd införs efter ryskt angrepp

Ukraina inför en månads undantagstillstånd som ett svar på den nya konflikt som har blossat upp i det på senare tid omstridda Kertjsundet. – Vi behöver inte mer av militära konfrontationer i det här området, säger utrikesminister Margot Wallström (S).

Ukrainas president Petro Porosjenko talar inför parlamentet i Kiev på måndagen.Bild: Efrem Lukatsky/AP/TT
Beslutet att införa undantagstillstånd lades fram av Ukrainas president sedan ryska fartyg öppnat eld mot och rammat ukrainska stridsfartyg samt gripit 24 ukrainska besättningsmän.
Presidenten stämplar söndagens händelse som ännu ett fall av väpnad aggression från Ryssland och landets utrikesdepartement kräver att besättningsmännen som tillfångatogs av Ryssland ska friges. Kiev har vänt sig till sina allierade i västvärlden med uppmaningen att skärpa sanktionerna mot Ryssland.
Det ukrainska parlamentet röstade på måndagen för att ställa sig bakom president Petro Porosjenkos förslag om att utlysa ett 30 dagars undantagstillstånd i landet. Internationella valutafonden (IMF) kommenterar beslutet med att det inte kommer att påverka IMF:s fortsatta samarbete med Ukraina.
Porosjenko, som har sagt att han vill att undantagstillståndet ska börja löpa från och med onsdag, hävdar att beslutet inte kommer att innebära några restriktioner för medborgarnas rättigheter. Den ukrainska lagstiftningen kring undantagstillstånd tillåter dock en rad inskränkningar, bland annat i rörelse- och mötesfrihet samt möjlighet till utegångsförbud och begränsningar av pressfriheten.
Inga sådana nämns dock specifikt i Porosjenkos dekret. Bland de elva åtgärder som listas är mobilisering av militärreserven, att organisera luftförsvaret för att skydda särskilt viktiga statliga funktioner, förbättra cybersäkerheten och säkra den allmänna ordningen, skriver nyhetsbyrån Reuters.
Parlamentet beslutade också på måndagen att det ukrainska presidentvalet den 31 mars kommer att hållas som planerat.
FN:s säkerhetsråd, där Sverige är medlem kallade till krismöte på måndagskvällen. Även försvarsalliansen Nato, där Ukraina inte ingår, höll ett extrainsatt sammanträde om det inträffade.
– Det är för tidigt att gissa var det slutar, men jag tror att det är många runtom i världen som känner att det här lätt kan eskalera och bli en ännu allvarligare situation. Det vill vi inte ha, säger Margot Wallström till TT.
Ryssland, som är en av de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet, anklagar Ukraina som de anser medvetet har provocerat Ryssland med farliga metoder som utsatt fartygen i området för fara. Regeringen i Moskva har kallat till sig en högt uppsatt ukrainsk diplomat för att framföra sina klagomål. Enligt Wallström är situationen bekymmersam.
– Det är klart att det är oroväckande det som har hänt och det är dessutom ett allvarligt brott mot folkrätten. Redan byggandet av den här bron var i strid mot internationell rätt och det har skett det ena efter det andra som har eskalerat den här konflikten mellan Ukraina och Ryssland, säger Margot Wallström.
Med "bron" syftar utrikesministern på den överfart som byggts från det ryska fastlandet i öst till den av Moskva annekterade Krimhalvön. På söndagen placerade Ryssland ett fraktfartyg under bron för att stoppa tre ukrainska fartygs inträde i Azovska sjön från Svarta havet. Händelsen inleddes med att två mindre ukrainska stridsfartyg och en bogserbåt försökte passera Kertjsundet som binder samman Azovska sjön med Svarta havet.
Ukrainas version av händelseförloppet är att ett ryskt kustbevakningsfartyg rammade bogseringsbåten och därefter öppnade eld mot örlogsfartygen, som alla tre slogs ut.
Moskva påstår att båtarna illegalt gick in på ryskt territorialvatten medan Kiev hävdar att de helt enligt reglerna var på väg mellan de ukrainska städerna Odessa och Mariupol, en färd som kräver passage genom Kertjsundet.
Den ryska säkerhetstjänsten FSB bekräftar att Ryssland öppnade eld mot fartygen. Fartygen togs sedan över av Ryssland och hålls fortfarande, förtöjda vid hamnen i Kertj, uppger ett vittne för nyhetsbyrån Reuters.
Enligt Ukraina skadades sex besättningsmän, varav två allvarligt och en livshotande. Ryssland å sin sida hävdar att endast tre skadades, och att ingen av dem ådrog sig livshotande skador. Sammanlagt 24 besättningsmän på de ukrainska fartygen har gripits, enligt den ryska människorättskommissionären Tatjana Moskalkova skriver ryska nyhetsbyrån Interfax.
Fakta

Annekteringen av Krimhalvön

Krimhalvön ligger i Svarta havet, kopplad till det ukrainska fastlandet endast via det smala Perekopnäset. Krim är till ytan något mindre än Småland och har cirka 2,3 miljoner invånare, de flesta av dem etniska ryssar.

2014 ledde omfattande protester i Kiev till att den Moskvatrogne ukrainske presidenten Viktor Janukovytj avgick. Senare valdes Europavänlige Petro Porosjenko till ny president.

Maktskiftet skärpte motsättningarna mellan den ukrainsk- och rysktalande befolkningen, vilket blev startskottet på det utdragna inbördeskriget i östra Ukraina. På Krimhalvön byttes den ukrainskvänliga regeringen i en liknande revolt ut mot en ryskorienterad administration som begärde stöd från Ryssland.

I slutet av februari 2014 intog prorysk milis flera byggnader i Krims huvudort Simferopol.

Den 16 mars samma år hölls en folkomröstning, som stora delar av omvärlden klassat som illegal, om självständighet från Ukraina och om anslutning till Ryssland. Det officiella resultatet sades visa att 97 procent av befolkningen var för att bryta sig loss från Ukraina. Den 18 mars beslutade Ryssland att införliva Krim i Ryska federationen.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Gå till toppen