Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

FN: Snart för sent att nå klimatmålen

Tolv år kvar, sedan är det förmodligen för sent att nå klimatmålen. Det är det bistra beskedet i en ny FN-rapport som efterlyser drastiska insatser. Samtidigt ökar koldioxidutsläppen igen för första gången på fyra år – och bara 57 länder tros ha nått sitt utsläppstak 2030.

Antalet länder som nått sitt utsläppstak för att sedan vända kurvan nedåt väntas 2030 vara 57 stycken. Gemensamt väntas de stå för 60 procent av de globala utsläppen.Bild: TT
Om inte världens länder trefaldigar ansträngningarna på klimatfronten kommer medeltemperaturen att stiga med tre grader till år 2100, enligt FN:s årliga utsläppsrapport som presenteras i Paris i dag.
TT har tagit del av rapporten som understryker att om inte de globala utsläppen hamnar på hanterbara nivåer 2030 kommer det satta målet om max två graders temperaturhöjning med största sannolikhet inte att kunna nås.
– Vetenskapen är lika tydlig nu som den var för några år sedan i klimatfrågan, och ändå fortsätter utsläppen av växthusgaser att öka. Det är väldigt allvarligt, säger Oscar Widerberg, klimatforskare vid Vrije Universiteit i Amsterdam, som har deltagit i arbetet med rapporten.
Han pekar på tre saker som måste hända för att vända utvecklingen.
– Världens regeringar måste ta sitt ansvar och göra det de utlovat i Parisavtalet. Städer, företag och civilsamhället måste stödja regeringarna och även titta på sitt eget beteende. Det tredje är att individen funderar på vad den kan göra för att minska utsläppen, säger han.
Rapporten fokuserar på glappet mellan målen som är uppsatta i bland annat Parisavtalet och den faktiska verkligheten. De 42 forskarna från 14 olika länder efterlyser en "storskalig drastisk insats" för att de uppsatta målen och verkligheten ska komma i fas.
De så kallade G20-länderna står för 78 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Kina, exempelvis, står för knappt 27 procent av de globala utsläppen och väntas nå sitt tak först 2030, och då enbart inom koldioxid.
Samtidigt finns i rapporten inga förväntade år då taket nås för Argentina, Indien, Indonesien, Saudiarabien, Sydafrika och Turkiet – som sammanslaget står för 13,3 procent av de globala utsläppen.
Den globala klimatfrågan är extremt mångbottnad och även om över 140 länder har förpliktigat sig att exempelvis följa Parisavtalet innebär inte det att alla har samma kortsiktiga mål. I FN-rapporten gås de egenuppsatta målen för 16 av G20-länderna igenom, tio av dem ser ut att missa de målen. Tanken är att länderna själva ska anta allt tuffare mål vart femte år för att nå de nivåerna man kommit överens om tillsammans.
Rapporten visar också att utsläppstaket, där nationerna har nått max för att sedan vända kurvan nedåt, år 2020 kommer ha nåtts av 53 länder. Gemensamt kommer de att stå för 40 procent av utsläppen. År 2030 förväntas antalet länder som har nått taket ha växt till 57 och de kommer gemensamt att stå för 60 procent av utsläppen.
Den dystra bilden som rapporten målar upp är dock inte helt utan hopp, forskarna pekar på fyra tydliga områden där fokus bör läggas för att gemensamt nå 2030-deadlinen. Dels hur länder kan öka takten i sina egna uppsatta mål, men också hur företag och organisationer kan hjälpa till att få ner utsläppen.
– Vi ser att det händer väldigt mycket underifrån på lokal nivå. Där ser vi en vändning, och våra analyser visar att om städer och företag gör så mycket som de lovat så skulle det räcka långt, säger Oscar Widerberg.
– Vi har stora problemen med bränder i Kalifornien, vi har kraftiga torkor i Sverige och i andra delar av världen, och många börjar inse att klimatförändringarna inte är långt borta i tiden längre.
Rapporten pekar också på olika skattepolitiska åtgärder för att komma åt utsläppen samt nya uppfinningar och teknik som kan rätt till utvecklingen.
Fakta

FN:s utsläppsrapport

Den årliga utsläppsrapporten är den nionde från FN:s miljöprogram. Rapporten har gjorts av 42 forskare från 25 grupper i 14 länder. Rapporten, på 112 sidor, innehåller förutom uppdaterade utsläppstrender även råd för hur världens länder, och företag och organisationer, kan ställa om till en verklighet som fungerar i enlighet med Parisavtalet kring klimatfrågor.

Fakta

Parisavtalet

I december 2015 beslutade världsledare i Paris om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturökningen. Enligt avtalet, ratificerat i november 2016, åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen "väl under" två grader, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grad.

Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet, men uppvärmningen kan skilja sig åt regionalt.

Parisavtalet gäller alla länder men mest ansvar läggs på de rikaste länderna, som måste stötta fattigare länder i deras hållbara utveckling. Avtalets mål och ambitioner sträcker sig över många decennier, med sikte på att mänskligheten före 2100 ska sluta tillföra växthusgaser till atmosfären.

Källa: FN-förbundet

Gå till toppen