Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Vi har tre förslag på hur ensamkommande flickors etablering i samhället kan stärkas.”

Ensamkommande flickor riskerar i större utsträckning än andra invandrargrupper att inte få ta del av samhällets integrationsinsatser, skriver författarna till en ny studie från tankesmedjan Fores.

Många ensamkommande flickor hamnar utanför samhällets integrationsinsatser kort efter att de blir myndiga, skriver Oskar Adenfelt, Aycan Çelikaksoy och Eskil Wadensjö.Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
Ensamkommande flickor har svårare än ensamkommande pojkar att få jobb i Sverige. Så är det också jämfört med flickor från samma länder som kommit hit med sina föräldrar.
Trots att en fjärdedel av de ensamkommande barn som kommer till Sverige är flickor,handlar samhällsdebatten så gott som uteslutande om ensamkommande pojkar.
De ensamkommande flickorna riskerar i större utsträckning än andra invandrargrupper att inte få ta del av samhällets integrationsinsatser.
Ensamkommande flickor har också svårare att gå ut gymnasiet och börja arbeta jämfört med flickor som invandrat tillsammans med sina föräldrar, och inrikes födda flickor.
I Fores studie Ensamkommande flickor på väg in i samhället som vi har sammanställt ser vi flera oroande mönster som kräver mer uppmärksamhet från såväl forskare som politiker.
Enligt SCB:s statistik från 2003–2014 har bara 12 procent av de 20-åriga flickor som kommit ensamma till Sverige gått ut gymnasiet. När flickorna hunnit bli 27 år är siffran 53 procent. De låga siffrorna kan till en del förklaras av att många av dessa unga kvinnor har kommit till Sverige i de sena tonåren och inte har fått någon omfattande utbildning i sina hemländer.
Jämfört med andra invandrargrupper arbetar få ensamkommande flickor. Av 27-åringarna arbetar 56 procent, och de flesta av de andra studerar inte heller. Det finns två huvudskäl till att det är så: familjesituationen och låg utbildning. Men var i landet flickorna bor spelar också roll. I storstäderna, speciellt i Stockholm, arbetar betydligt fler.
Ensamkommande flickor skaffar familj och barn tidigt, oftare än både de flickor som kommit från samma länder med sina föräldrar och inrikes födda kvinnor
Vid 25 års ålder är fler kvinnor som kommit till Sverige ensamma gifta än ogifta och vid 26 års ålder har nästan hälften minst ett barn. Exakt i vilken utsträckning det påverkar om de deltar i integrationsinsatser eller har ett jobb kräver mer forskning, men mycket tyder på att de som gifter sig och skaffar barn tidigt har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden.
Många ensamkommande flickor hamnar utanför samhällets integrationsinsatser kort efter att de blir myndiga. Mycket oftare än andra grupper varken arbetar, studerar eller deltar de i arbetsförberedande insatser. Att det är så leder till ett socialt utanförskap och är socioekonomiskt problematiskt för samhället.
Vi har tre förslag på hur ensamkommande flickors etablering i samhället kan stärkas:
1. Att många ensamkommande flickor inte fullföljer sina gymnasiestudier tyder på att det behövs åtgärder som kan motverka det, till exempel att göra det möjligt för dem att fortsätta studera i gymnasieskolan vid en högre ålder än vad som går idag.
2. Ensamkommande flickor behöver mer stöd för att komma in på arbetsmarknaden. De saknar ofta sådana nätverk som hjälper en att få jobb. Det behövs också fler studier som närmare undersöker vilka anställningsformer och arbetsvillkor ensamkommande har idag.
3. Det är angeläget att försöka få svar på frågan varför relativt många ensamkommande kvinnor varken arbetar eller studerar. Eftersom en bidragande orsak troligen är deras familjesituation kan stöd för att kunna kombinera barn, arbete eller studier vara en möjlig åtgärd.
Det är hög tid för både samhället och politiker att ta större ansvar och ägna mer uppmärksamhet åt den sårbara grupp som ensamkommande flickor utgör. De bör, precis som andra invandrare, få chans till ett gott liv med ekonomisk egenmakt och delaktighet i den svenska gemenskapen.

Oskar Adenfelt

Aycan Çelikaksoy

Eskil Wadensjö

Oskar Adenfelt är tf chef för områdena migration och integration på den gröna liberala tankesmedjan Fores.
Aycan Çelikaksoy är fil dr i nationalekonomi och forskare vid institutet för social forskning, SOFI, på Stockholms universitet.
Eskil Wadensjö är professor vid SOFI, på Stockholms universitet.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen