Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Debattinlägg: ”Det ska vara lika lätt att flytta till Amager som till Limhamn.”

Varför det ska vara så svårt för svenskar att överhuvudtaget köpa en bostad i Danmark? Man måste kunna välja var i Öresundsregionen man vill bo, skriver Claes R Janson, arkitekt.

Vi är många som rör oss mellan två bostäder, kanske har en liten övernattningslägenhet i en stad och tillbringar längre perioder i ett hus på landet, skriver Claes R Janson.Bild: Sofi Sykfont
Det är så gott som omöjligt för svenskar att skaffa sig sommarhus på andra sidan Öresund, påpekar kommunikationskonsulten Magnus Ehrenberg och slår fast att det är märkligt och inte gagnar någon att den snart 60 år gamla regeln fortfarande existerar (Aktuella frågor 23/11).
Lise Hansen försvarar systemet med bopaelskrav, det vill säga att köparen ska vara skriven på adressen (Med andra ord 26/11).
Men problemet är större än så. I dagens flexibla tillvaro är det uttryck för ett föråldrat synsätt att dela upp bostadsområden i stad, landsbygd och sommarhusområden. Vi är många som rör oss mellan två bostäder, kanske har en liten övernattningslägenhet i en stad och tillbringar längre perioder i ett hus på landet. Eller tvärtom. Det är dessutom något som ger mer liv åt landsbygden än vintertomma sommarstugeområden. Själv har jag hus på Österlen och vet därför att många där är ”halvtidsboende” året runt. Det ger underlag till butiker och service. En sådan tillvaro hade för många varit omöjlig om det funnits krav på att alla husägare skulle vara permanentskrivna på adressen.
Ingen vill så klart ha ”vinterdöda” fiskelägen, men ett sådant bopaelskrav som i Danmark är ingen lösning. Kanske skulle ett krav på att bostaden ska användas minst x antal dagar per år vara ett alternativ. Det skulle kunna fungera ungefär som de svenska skattereglerna för utlandsboende.
En annan fråga är varför det ska vara så svårt för svenskar att överhuvudtaget köpa en bostad i Danmark. Många i Skåne är besjälade av tanken med Öresundsregionen, Skåne och Själland växer successivt samman till Skandinaviens största storstadsregion. Här bor cirka 4 miljoner människor, att jämföra med till exempel Stor-Stockholms cirka 2,2 miljoner.
Utvecklingen till en sammanhängande storstadsregion startade när Öresundsbron invigdes år 2000, och pågår alltjämt, om än med vissa hack. Det finns många hinder på vägen, vissa svåra, som nationell lagstiftning, skatter etcetera, vissa som borde vara lättare. Till den senare kategorin hör billigare och effektivare kollektivtrafik mellan Skåne och Danmark. Och rätten att bosätta sig var man vill i regionen.
Den som bor i Skåne kan köpa sig en lägenhet i Barcelona eller London och använda den hur hon eller han vill. Men inte i Köpenhamn. Där finns villkor som ska vara uppfyllda i den så kallade erhvervelsesbekendtgørelsen, man ska till exempel vara anställd i Danmark eller ha verksamhet i Danmark. Annars kan man med mössan i hand ansöka hos justitieministeriet, där det inte lär vara så lätt att få ett ja. Dessutom gäller bopaelsplikt, krav på att man måste skriva sig på adressen. Många praktiska hinder som nog gör att de flesta som bor i Sverige avstår från att flytta till Danmark. Värt att notera är att danskar är fria att flytta till Sverige utan motsvarande krav. De danska kraven måste bort.
Skåningar och själlänningar måste se på hela Öresundsregionen som en gemensam storstadsregion. Därför måste man också kunna välja var i regionen man vill bo. Det ska vara lika lätt att flytta till Amager som till Limhamn. Och samma villkor ska självklart gälla för svenskar och danskar.
Frågan bör drivas av Greater Copenhagen för att öka dynamiken i regionen. Och om någon fortfarande är rädd för en invasion av spekulanter från Tyskland, en något överdriven oro, så kan man ju börja med att ge full frihet till bosättning till invånare skrivna i Skåne. Eller, mer generöst, i Norden.

Claes R Janson

Claes R Janson är arkitekt på Sweco Architects och har bland annat varit ansvarig arkitekt i arbetet med Citytunneln.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen