Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Åsikter

Läsartext: Hedra Nobels minne och minska på stressen i december med ny helgdag

Ragnar Löfdal vill göra Nobeldagen den 10 december till helgdag. Bilden togs vid 2017 års Nobelbankett i Stockholms stadshus.Bild: Jonas Ekströmer/TT
Alfred Nobel och Nobelpriset, som delas ut årligen den 10 december, har gjort Sverige vida känt över hela världen.
Denna för Sverige och dess invånares - liksom vetenskapens - stora dag menar jag borde göras till helgdag. Detta bland annat för att hedra Alfred Nobels minne, men det finns många ytterligare skäl att göra just denna dag till helgdag.
I Sverige har vi fem veckors semester sedan år 1975. Vi har 15 helgdagar om året, varav några av dem infaller på en lördag eller söndag, då vi normalt sett ändå är lediga från arbetet. Med andra ord har vi kanske tio helgdagar om året, som kan ge extra ledighet. Dessa kan varierande infalla på alla veckans dagar. Detta alltså utöver vår lagstadgade semesterledighet. Från midsommardagen till jul har vi endast en enda helgdag, alla helgons dag, runt den 1 november.
Vi har 40 timmars arbetsvecka, mest i hela Europa tillsammans med Finland. Danmark och Norge har 37,5 timmars arbetsvecka och Tyskland 37 timmar. Med andra ord arbetar vi i Sverige årligen cirka 117 timmar (47 gånger 2,5) mer än våra grannar. Detta motsvarar cirka tre arbetsveckor mer per år.
Vi bör således kunna ”unna oss” ytterligare en ledig dag per år. Nobeldagen som helgdag skulle också komma lägligt inför lucia och julhelgen, då stressen är som störst på hela året för de flesta.
För folkbildningen vore det också befrämjande att i tv kunna följa prisutdelningarna och få bakgrunden till respektive pris förklarad på ett begripligt sätt. Vidare skulle naturvetenskaperna få en utmärkt presentation. Hela Sveriges befolkning skulle också få möjlighet att följa utdelningen av Nobels fredspris i Oslo och kunna lyssna till fredspristagarens föreläsning, oftast ett gripande tal.
Kostnaden för samhället för denna angelägna reform skulle bli relativt modest. På sju år (motsvarande en vecka) kommer två av de lediga dagarna att infalla på en lördag eller söndag, då vi normalt ändå är borta från vårt arbete. Återstår således en samhällsekonomisk kostnad om 5/7 av värdet av en arbetsdag.
Man brukar räkna med 235 arbetsdagar per arbetstagare och år. Nationalekonomiskt blir det således en relativt marginell kostnad. Förhoppningsvis blir det rent av en nationell vinst i form av ökat välbefinnande tack vare mindre stress i jultider med mindre sjukskrivningar som följd. Finns det inte samhällsekonomiskt utrymme för mer ledighet, kan man byta Nobeldagen mot till exempel annandag jul som helgdag. Det är få länder som har julafton den 24.12, juldagen och annandag jul som helgdagar.
Det är hög tid att hedra Alfred Nobels minne och att ge Sveriges arbetande befolkning en välbehövlig belöning för det arbete de lägger ner för vårt underbara land.
Reformen bör kunna genomföras utan vidlyftiga utredningar och gå i kraft redan år 2019.
Den 10 december i år infaller på en måndag.

Ragnar Löfdal

Samhällsdebattör
Läs mer: Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen