Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Det är bara att glömma det som kallas sakernas internet.”

Vi måste se med klara ögon på de strategiska svagheter som den nya tekniken medför, skriver Julian King, kommissionär för EU:s säkerhetsunion.

Bridgewaterkanalen i England blev klar strax innan järnvägen kom.Bild: unknown
Nog måste man känna med dem som investerade kraftigt i kanaltrafik precis innan järnvägen kom. Det är lätt att förstå varför till exempel chefen för Bridgewaterkanalen (kanske den första kanalen i England) starkt motsatte sig den planerade järnvägen mellan Liverpool och Manchester.
Teknikens framsteg kunde inte förhindras, inte heller de nya utmaningar som den förde med sig. Detsamma gäller för dagens digitala innovationer.
När järnvägen mellan Liverpool och Manchester öppnade år 1830 visade den sig vara en revolutionerande framgång som inledde järnvägarnas tidsålder och förändrade världen – på ett sätt som ingen kunde ha förutsett.
När järnvägarna och metallspåren bredde ut sitt nät över hela den industrialiserade världen uppnåddes en ny nivå av sammankoppling, något som kriminella snabbt började utnyttja. Till slut behövdes en helt ny polisstyrka för att hålla jämna steg med dessa brottslingar.
När världen nu står på tröskeln till ännu en revolutionerande sammankoppling, särskilt i fråga om en infrastruktur som förändrar sättet vi kommunicerar med varandra, bör vi inte glömma bort att dra lärdom av denna erfarenhet. Till skillnad från järnvägsålderns inträde påverkar det som kommer att ske mycket mer än transporter.
Det är bara att glömma det som kallas sakernas internet. Nu pratar vi om alltings internet: en mer decentraliserad digital framtid som binder samman människor, data och saker mer än någonsin tidigare.
När det gäller säkerheten måste vi se till att vi inte sitter på en långsam kanalpråm medan morgontåget susar förbi. Vi måste se med klara ögon på de strategiska svagheter som tekniken medför samt förutse hur fientliga aktörer kommer att försöka utnyttja den nya digitala infrastrukturen för egen vinning eller som vapen.
Vissa utmaningar är redan tydliga, som missbruket av sociala medier för att sprida desinformation – bland annat med banbrytande verktyg som falska videor och artificiell intelligens.
Men framför allt gäller det själva infrastrukturen. När den femte generationens mobilkommunikationsteknik, 5G, tas i drift är det en speciell utmaning, eftersom denna teknik utgör stommen för sammanlänkning på global nivå. Det väcker säkerhetsrelaterade och strategiska frågor om till exempel säkerhet i leveranskedjan och ursprung. Hur kan man vara säker på att de komponenter som används i kommande generationer av europeisk teknik – inte bara 5G – är säkra?
Redan nu är den digitala säkerheten i leveranskedjan långt ifrån fullständig. Ett exempel är de senaste rapporterna från företag som hittat mystiska chip på moderkorten i sina servrar som verkar ha lagts till under tillverkningen. Den brittiska regeringen har uppmanat telekomföretagen att mycket noggrant överväga vilka leverantörer de anlitar och USA planerar att begränsa vissa typer av utländska direktinvesteringar i viktig teknik.
För att säkra den digitala infrastrukturens leveranskedja krävs en större öppenhet när det gäller tekniska komponenters ursprung. Det är också avgörande att behålla en mångfald av leverantörer.
Dessutom behövs gemensamma standarder och regler för att fastställa tillförlitligheten hos internationella partner. Det är grunden för det förslag som nyligen lagts fram av Frankrikes president Emmanuel Macron och som beskrivs i deklarationen ”Parisuppropet för tillit och säkerhet i cyberrymden”.
Enligt Macron har internet blivit ett konfliktområde där fientliga aktörer utnyttjar sårbarheten hos digitala produkter och tjänster. Han föreslår att EU skapar ett internet baserat på tillit, grundat på lagenlighet och samarbete. Och jag håller med honom. Européer ska kunna fortsätta att använda internet och vara säkra på att deras grundläggande värden och rättigheter, såsom yttrandefriheten, skyddas.
Vi behöver en strategi där det råder jämvikt mellan behovet av att utnyttja ny teknik för att säkra vår ekonomiska utveckling, och behovet att undvika att vi då också skapar omfattande sårbarhet säkerhetsmässigt.
Behovet av åtgärder är brådskande och tekniktåget rusar redan fram i full fart. Vi måste fokusera på att minska riskerna och samtidigt undvika att på nytt hamna i den situation vi nu befinner oss i. Inför denna enorma utmaning måste vi undvika kortsiktiga lösningar, till exempel protektionism och andra åtgärder som hämmar innovationer. Istället måste vi kartlägga riskernas omfattning och bestämma oss för vad som är det strategiskt riktiga. För EU innebär det inte bara att skydda leveranskedjorna, utan också att satsa på stora, samordnade investeringar i EU:s egna teknologiska industrier. EU-kommissionen har en unik ställning när det kommer till att driva på detta sektorsövergripande arbete.
Det är inte för sent för EU att trygga sin digitala framtid. Till och med ägaren av Bridgewaterkanalen insåg till slut vart utvecklingen var på väg – och investerade kraftigt i den konkurrerande järnvägen.

Julian King

Project Syndicate
Julian King är kommissionär för EU:s säkerhetsunion och tidigare brittisk ambassadör i Irland och Frankrike.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Läs alla artiklar om: Artificiell intelligens
Gå till toppen