Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Vårt klimat – vår miljö

Här är företagen som släpper ut mest koldioxid

SSAB, Cementa och Preem är de företag som släpper ut mest koldioxid i Sverige. Själva tycker de att de ligger långt fram när det gäller klimatomställningen – och hoppas till och med på riktigt tuffa regler från FN:s klimatmöte i Katowice. Det stärker deras konkurrenskraft, tycker de.

I Sverige finns tre företag som släpper ut kolossala mängder koldioxid – stålbolaget SSAB, cementtillverkaren Cementa och oljebolaget Preem som raffinerar olja i Lysekil, enligt Naturvårdsverkets beräkningar. Tillsammans står de för nästan lika stora utsläpp som alla personbilar i Sverige.
Så här resonerar de om sitt ansvar för utsläppen och hur de vill hantera dem.
SSAB, som är den enskilt största koldioxidutsläpparen, anser sig vara ett ovanligt miljöanpassat stålföretag.
– Skulle det stål vi gör produceras någon annanstans skulle utsläppen bli mycket större. Om det skulle göras i Kina skulle det exempelvis vara 2,2 miljoner ton mer, säger Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef på SSAB.
SSAB satsar också hårt på att helt komma ifrån utsläppen, berättar han. I själva processen då järnmalm blir till stål sker utsläpp, eftersom det finns syre i järnet som tas bort med kol. Det resulterar i koldioxid.
– Processen har sett likadan ut i 800 år, berättar han.
Fast nu håller SSAB tillsammans med LKAB och Vattenfall på att utveckla en metod där syreatomerna motas ut från järnet med vätgas i stället. Det innebär noll koldioxidutsläpp, men först 2035 kommer metoden att vara färdig för produktion. Fram till dess försöker SSAB ställa om till mer koldioxidsnåla processer, berättar han.
– I Oxelösund bygger vi om anläggningen så att den kommer att producera stål av hjälp av återvunnen metall 2025.
Men frågan är om världen verkligen behöver allt stål som produceras.
– Jo, 75 procent av allt stål som gjorts i världshistorien är fortfarande i bruk. Se till exempel på Eiffeltornet. Återvinningsgraden av stål är hög, men det räcker bara till 25 procent av stålbehovet. Befolkningen ökar, liksom levnadsstandarden, och då behövs mer. Därför måste nytt stål tillverkas.
Han hoppas att politikerna kommer fram till riktigt tuffa utsläppskrav under klimatmötet i Katowice.
– Ju skarpare krav, desto bättre blir vår konkurrenskraft.
– Ekonomin, samvetet och miljön drar åt samma håll här, säger Thomas Hörnfeldt.
Cementa, som gör cement, tycker också att de har en hög ambitionsnivå för miljö och utsläpp. Företaget har också ny teknik i sikte som ska göra att de slipper ifrån koldioxiden.
– Vi fasar ut allt fossilt bränsle. Vi ser också tekniksprång, som att fånga in och lagra koldioxiden, säger Karin Comstedt, hållbarhetschef på Cementa.
Utvecklingen är absolut nödvändig, konstaterar hon. Cementen behövs, det är stor efterfrågan på material för exempelvis bostäder och infrastruktursatsningar.
– Det skapar välfärd, och det är vi angelägna att få till. Men vi måste resursoptimera byggandet.
– Det är en utmaning för industrin.
Klimatmötet kommer att påverka Cementa, men Karin Comstedt håller framför allt fram den rapport som FN:s klimatpanel IPCC släppte i höstas. Den pekar på den absoluta nödvändigheten att fånga in och lagra koldioxid för att klara målet.
– Vi har goda förutsättningar för det här i Norden, säger Karin Comstedt.
Preem kan bli ny etta
Preem, som har raffinaderiet Preemraff i Lysekil ligger trea på utsläppslistan. Preem satsar också på att få bort så mycket utsläpp som möjligt, och vill liksom Cementa fånga in koldioxid för att lagra den.
Preem överväger att bygga om anläggningen i Lysekil för att miljöeffektivisera raffineringen av olja. Miljötillståndet är redan klart, och slutgiltigt beslut ska fattas om tidigast ett år.
Om planerna sätts i verket kommer Preemraff att segla upp som etta i koldioxidligan i Sverige.
– Just därför vill vi vara ledande på bland annat CCS-teknik och koldioxidinfångning som kan minska våra utsläpp med 30–40 procent. Utsläppsfrågan är en global utmaning. Vi vet att vi redan i dag släpper ut 17 procent mindre koldioxid jämfört med medelraffinaderiet i Västeuropa, säger Malin Hallin, chef för Hållbar utveckling på Preem.
Därför är det bättre att Preemraff gör miljöanpassade bränsleprodukter än att andra, värre anläggningar utomlands, producerar dem, tycker hon.
– Vi är villiga att ta vårt globala ansvar. Som samhället ser ut idag krävs flytande drivmedel. Men vi måste jobba på att producera mer förnybara drivmedel parallellt.
Preem har därför planer på en ny anläggning i Göteborg som ska göra biodiesel och flygbränsle av olika förnyelsebara råvaror, berättar hon.
– Den kommer att kunna producera en miljon kubikmeter biodrivmedel till 2023, 25 procent av Sveriges behov. Vårt mål är minst tre miljoner kubikmeter till senast 2030, säger Malin Hallin.
Fakta

Så mycket släpper värstingarna ut

SSAB, som är den enskilda utsläppare som ger ifrån sig mest koldioxid i landet släppte ut cirka 5 miljoner ton per år vid anläggningarna i Luleå och Oxelösund 2017.

Cementa i Slite släppte ut omkring 1,6 miljoner ton, och Preemraff knappt 1,6 miljoner ton under förra året, enligt uppgifter som rapporterats till Naturvårdsverket.

Som nummer fyra och fem på listan kommer kemianläggningen Borealis Stenungsund och raffinaderiet ST1 Refinery I Göteborg, men för dessa två är utsläppen bara en bråkdel mot de tre värstingarna i toppen, 6 420 00 ton respektive 522 000 ton under förra året.

Källa: Naturvårdsverket

Fakta

Konsumtion ger utsläppen

De tre värstingarna SSAB, Cementa och Preemraff släpper ut nästan lika mycket som alla personbilar i Sverige.

Fast det där med största utsläppskällor är knepigt, konstaterar Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

– Det beror på vilken ledd man skär på. Vi brukar tala om konsumtionsutsläpp. Hushållens utsläpp från konsumtion är cirka 63 miljoner ton koldioxid, men då ingår också utsläpp från stål- och cementtillverkning och från raffinaderier, säger han.

Siffran är från 2016.

Hushållen konsumerar ju också stål och betong som bland annat bostäder byggs av, och raffinerad olja för olika transporter, förklarar han.

Till hushållens konsumtion kommer den offentliga förbrukningen – sjukhus, vägar och annan infrastruktur, som innebär 38 miljoner ton koldioxidutsläpp.

Totalt handlar det om 101 miljoner ton i koldioxidutsläpp från konsumtion. Knappt 40 miljoner ton härrör från utsläpp i Sverige, resten sker i andra länder.

Källa: Naturvårdsverket

Gå till toppen