Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Hopp om våröppning i EU:s asylstrid

Rör på er! manar EU:s asylkommissionär de medlemsländer som ända sedan flyktingkrisen vägrat komma överens om framtida asylsystem. Sveriges migrationsminister hoppas på en öppning i vår.

Hur och var asylsökande ska tas emot i EU skapar fortfarande stor oenighet mellan medlemsländerna. Arkivfoto.Bild: Javier Fergo/AP/TT
Asyl- och inrikeskommissionären Dimitris Avramopoulos har tröttnat på att gång på gång uppmana ländernas ministrar att komma överens.
– Vi måste röra oss framåt. Det är dags att vara realistiska och pragmatiska, är hans förklaring till att kommissionen nu föreslår att det omdiskuterade asylpaketet ska brytas upp och i stället drivas igenom bit för bit.
De sju lagförslag som ingår i paketet har fastnat, sedan länderna framför allt varit oeniga om asylsökande i ett krisläge ska kunna fördelas jämnt mellan medlemsländerna.
Avramopoulos uppdelningsförslag diskuterades av ländernas migrationsministrar på torsdagen utan att några beslut fattades. Men öppningen är tydlig.
– Från svensk sida har jag framhållit värdet av att vi tar det i ett gemensamt paket och ser till att det blir en omfördelning så att alla medlemsländer tar sitt ansvar, säger Sveriges Heléne Fritzon (S) efter mötet.
– Men det finns ju också ett värde i att vi öppnar för kompromisser så att vi får så många som möjligt av EU:s medlemsländer att stå bakom ett gemensamt uppdrag, för att det sedan ska kunna fungera.
Fem av lagförslagen råder det i princip enighet om sedan lång tid. Möjligen kan de nu bockas av någon gång under de första månaderna 2019.
Då är Rumänien EU:s ordförandeland i stället för Österrike, som lett ministerrådets arbete sedan den 1 juli. Och vars insats i frågan sågas av Fritzon.
– Jag kan ju säga att jag var ju inte ensam i dag om att vara kritisk mot det österrikiska ordförandeskapet som jag inte tycker har fört frågan särskilt mycket framåt. Vi hade ett ganska bra läge i somras, tycker Fritzon.
Trots oenigheten vill hon inte slopa planerna på omfördelning och en ändring av den så kallade Dublinförordningen.
– Vi har ett uppdrag från stats- och regeringscheferna att gå vidare med Dublin och då är det så. Då ska det göras, säger Heléne Fritzon i Bryssel.
Fakta

EU:s asylpaket

Sju förslag som lades av EU-kommissionen under 2016 behandlas sedan lång tid tillbaka av EU-länderna och EU-parlamentet.

För fem av dem råder i princip enighet bland EU-länderna:

• Förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd.

• Gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera.

• Databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande.

• Skapa en gemensam asylbyrå.

• Nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).

För två förslag är oenigheten fortsatt stor:

• Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan).

• Normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder.

EU-parlamentet har i sin tur enats om sin linje i samtliga förslag.

Gå till toppen