Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Familj

Jan-Olof Eriksson

Som tidigare framgått avled efter en kort tids sjukdom överingenjören Jan–Olof Eriksson, Rammsjöstrand, Båstad, den 7 november i en ålder av 88 år. Han sörjes närmast av barnen Ann och Peter med familjer.

Janne (eller JO) föddes i Trollhättan. Efter värnplikten studerade han på Chalmers Tekniska Högskola och blev civilingenjör 1954. Han fördjupade och breddade sina kunskaper och färdigheter genom bl.a. anställningar i Bofors AB i Stockholm (främst forskning i transistortillämpningar) och i SAAB i Linköping (avancerad styr- och reglerteknik) samt genom resor och studier utomlands.
1960 träffade Janne Gunvor (Ekman) och de gifte sig ett knappt år senare. Ann föddes 1962 och Peter 1965.
1965 flyttade familjen till Järfälla. Jannes goda rykte medförde att han rekryterades till Philips-koncernen i Sverige. Han passade väl in i den mångfacetterade och växande koncernen. Som projektledare och utredare drev och medverkade Janne i flera stora såväl tekniska som kommersiella projekt inom koncernens olika verksamheter.
Nämnas kan marknadsstudier rörande utvecklingspotentialen av mikrovågsugnar för hushållsbruk, nytt system för teletex samt införande av tillverknings- och logistikmodellen ”Just-in-time”. JO var inte bara tekniskt kunnig. Han var analytisk, pedagogisk, lugn, gedigen och till stort gagn för Philips.
Janne trivdes i öppna landskap. Det var därför inte särskilt konstigt att han och Gunvor blev förälskade i Bjärehalvön. Efter att ha hyrt ett par somrar i Rammsjöstrand köpte de i början av 70-talet en tomt och byggde sommarhus där. Vid pensioneringen 1997 beslöt de sig för att bo där permanent. Tyvärr gick Gunvor bort 2010, men Janne fick ytterligare åtta underbara år på Bjärehalvön.
Janne var inte bara en gedigen tekniker. Han var allmänt kulturell - gillade konst och skönlitteratur, gick gärna på teater och var en given besökare på Scala i Båstad vid operautsändningar från Metropolitan och andra scener.
Janne var även en social person och välsedd gäst i alla sammanhang. Han spelade bridge och golf, var aktiv inom Pastorns pojkar och gjorde många resor med SPF och Föreningen Norden.
Men framförallt var Janne inkarnationen av en hedersman, inte bara rakryggad och ärlig utan också vänlig och omtänksam om allt och alla. Dessutom hade han humor och en ängels tålamod, vilket bevisas av att han stått ut med mig som bridgepartner i mer än sjutton år. Saknaden efter Janne är stor.
Vännen
Göran Ramfors
Gå till toppen