Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

”Här på gården förställer vi oss inte, vi visar vilka vi är”

Alla djuren samlas och de sju buden målas upp på väggen.

Knorrace och ständige sidekicken Ranelid var nöjda med sitt värv. Inte utan ansträngning hade de kommit överens. De hade på en av ladans väggar målat upp några regler som alla på bondgården hädanefter skulle rätta sig efter. Alla djuren var samlade och läste under tystnad:

De sju buden

1. Den som tycker som Herr Engdahl är vår vän.
2. Den som inte tycker som Herr Engdahl är vår fiende.
3. Här på gården förställer vi oss inte, vi visar vilka vi är.
4. Här på gården tillbringar vi nätterna i våra respektive bås, vi övernattar aldrig utanför bondgårdens portar.
5. Här på gården idkar vi självhushåll, det vill säga vi äter och dricker det vi själva producerar. Undantag en gång i veckan – torsdagar – när vi i samlad tropp går till granngården och kalasar på deras kompost.
6. Här på gården behandlar vi varandra med respekt.
7. Alla djur är lika.
Tuppen Wästberg gol, katten Malmqvist jamade och de andra djuren stämde exalterat upp i kakofonin. Engdahl och Ranelid såg på varandra, rakt in i ögonen, och log.
Bild: Peter Frennesson
Gå till toppen