Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Ekonomi

Färre vill slakta – personalbristen förvärras

Svenskarna äter i genomsnitt 85,5 kg kött om året, men allt färre vill göra grovjobbet. Charkindustrin brottas med en svag återväxt som räddas av inhyrd personal från Östeuropa.

Ove Rödén styckar en gris på Mårtenssons Partiaffär AB i Slakthusområdet, Stockholm.Bild: Meli Petersson Ellafi / TT
– När jag berättar vad jag jobbar med ifrågasätter folk det. De tycker väl att det är otäckt med allt blod, men folk gillar ju att äta kött så det är lite dubbelmoral, säger Ove Rödén som har jobbat som slaktare och styckare i nästan 50 år.
– Det är inte kul för någon i början, men man vänjer sig rätt fort.
En av arbetsdagens 880 halva grisar landar på arbetsbänken framför honom, här på Mårtenssons i Slakthusområdet i Stockholm. En elektrisk cirkelsåg skiljer bakbenet från kroppen, grisen delas i två delar, och köttbitarna börjar sedan färdas längs ett löpande band som kantas av ett tjugotal styckare med vita förkläden och sylvassa knivar.
Över hälften av dem är inhyrda från Östeuropa – och så ser bilden ut på de flesta andra slakterier och styckerier i landet, eftersom det saknas personal i Sverige, förklarar Magnus Därth som är vd för branschorganisationen Kött och charkföretagen.
– Det är jättesvårt att hitta personal, i stort sett alla slakterier och styckningsföretag har problem med att rekrytera. Det påverkar naturligtvis företagens möjlighet att bedriva och utveckla sin verksamhet, säger han.
– Jag pratade med en korvtillverkare i Stockholm som har behövt ta in pensionärer för att ha folk till jul.
Problemet visade sig på allvar för omkring tio år sedan. Sedan dess har bemanningsföretagen med personal från Östeuropa varit nödlösningen som hållit branschen flytande. Bristen blir mer och mer påtaglig i takt med att andra europeiska länder upplever samma situation som i Sverige, och konkurrensen om bemanningspersonalen ökar, enligt Därth. Samtidigt väntas stora pensionsavgångar i Sverige eftersom medelåldern är förhållandevis hög.
– Jag tror inte att det har setts som attraktivt bland ungdomarna, det kanske finns föreställningar om att man inte vill döda djur, och att det är blodigt och äckligt, säger den före detta styckaren Ken Clignez, numera facklig ombudsman på Livsmedelsarbetareförbundet.
– Skolverket och branschen behöver bli bättre på att göra yrket mer attraktivt för såväl ungdomar som befintligt anställda.
Men det är också ett tungt och stressigt jobb. Slaktare och styckare finns bland de fem yrken där män löper högst risk för sjukskrivning, enligt Försäkringskassans statistik från i maj. Ove Rödén, som går i pension i slutet av nästa år, lyfter fram hantverket och kamratskapen som fördelar, och den fysiska och psykiska arbetsmiljön som uppenbara nackdelar.
– Jag har opererat båda handlederna, men de är bra nu. Det är bara att säga som det är, lär man sig jobbet är det ett bra jobb där man kan tjäna bra, men räkna med att det är väldigt tungt, kallt och stressigt, säger Rödén.
Magnus Därth är optimistisk inför möjligheten att vända trenden:
– Det är jag helt säker på att vi kommer att klara. Det kräver att vi förbättrar yrkets attraktivitet men också skaffar bättre förutsättningar att utbildas till slaktare och styckare.
Fakta

Så mycket kött äter svenskarna

Svenskarna åt i genomsnitt 85,5 kg kött per person under 2017, en nedgång från 87,7 kg under 2016.

Under 2017 kom mest kött från gris (32,7 kg), nötkött (24,5 kg) och matfågel (23,2 kg). Konsumtionen av lammkött låg på 1,9 kg per person och år.

Den nedåtgående trenden fortsatte under 2018 med en minskning på 2,8 procent, eller 1,8 kg mindre kött per person, under årets första nio månader.

Källa: Jordbruksverket

Gå till toppen