Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

”Suicide by cop” – den amerikanska självmordstrenden nu också på allvar i Skåne

Varje månad finns det skåningar som vill ta livet av sig genom att försöka bli skjutna av polisen, så kallad "suicide by cop". Problemet har blivit så vanligt och tar så stora resurser att Skånepolisen nu efterlyser en granskning av fenomenet.

Hampus Ralfnert, yttre befäl i Malmö, och Mats Karlsson, polischef i nordvästra Skåne.Bild: Peter Frennesson Sven-Erik Svensson
Med en kniv i handen stod den 30-årige mannen öga mot öga med två polismän med dragna skjutvapen.
Flera uppringare hade larmat 112 om att en knivbeväpnad man gick runt i Rönneholmsparken i Malmö morgonen den 5 november och gjorde utfall mot förbipasserande. Nu hade poliserna hittat honom. Men den narkotikapåverkade 30-åringen lydde inte deras upprepade order om att släppa kniven.
– Jag upplevde det som att han övervägde sina alternativ. Det var utan tvekan en livsfarlig situation, säger en av polismännen i förhör.
Efter en halv minut släppte 30-åringen till slut kniven. När poliserna övermannade honom uppgav han att han velat att poliserna skulle skjuta ihjäl honom.
När händelseförloppet avgörs i rätten en månad senare vidhåller 30-åringen sin version.
– Jag försökte trigga dem att skjuta ihjäl mig. Men jag klarade inte av att fullfölja det.
Det 30-åringen försökte genomföra var ett så kallat "Suicide by cop" som termen lyder. Nu blev det inte så den här gången – och att människor väljer att försöka ta livet av sig genom att bli skjutna av polisen är ovanligt. Men det blir allt vanligare.
Polischefen i nordvästra Skåne, Mats Karlsson, ser det nu allt oftare, varannan eller var tredje vecka. Och han är orolig över utvecklingen.
– Det här är ett fenomen som inte fanns när jag jobbade i yttre tjänst. Idag hör jag det mer ofta. Att man aktivt vill bli skjuten, att man försöker lura oss att skjuta, säger han.
En som granskat företeelsen i Sverige är Andreas Liedholm, i dag underrättelseanalytiker hos polisen. 2005-2009 studerade han "suicide by cop". Han granskade då 91 fall där polisen avlossat sina tjänstevapen. I 13 av de fallen ville gärningsmannen dö.
Andreas Liedholm har inga färskare siffror än de som presenterades 2009, men han tror inte att antalet fall blivit färre än de var då.
– Ser man på den allmänna trenden är den ju att den psykiska ohälsan i samhället ökar, säger han.
Bland de fall han granskade handlade det oftast om män som tidigare haft med polisen att göra och som umgåtts med tankar på att ta livet av sig. Men i den situation de hamnade i uttryckte åtta personer verbalt att de ville bli skjutna till döds. De övriga agerade för att bli skjutna, ofta med stor aggressivitet mot polisen.
Betydligt fler fall kan finnas än de som Andreas Liedholm studerat, eftersom han bara tittade på händelser där polisen verkligen avlossat sina vapen. Och så behöver det ju inte alls bli i de här situationerna menar han. Det innebär att "suicide by cop"-fall kan finnas i allt från exempelvis olaga hot till rån, eller andra typer av våldsbrott.
– I de kategorierna gömmer det sig säkert flera sådana här fall, säger han.
Hampus Ralfnert, som jobbar på yttre befäl i Malmö, berättar att han inte ens kände till företeelsen ”suicide by cop” när han började arbeta som polis för tolv år sedan. Nu är den en del av yrkesvardagen.
– Nu får vi ändå någon gång om månaden kännedom om att folk uttalat sig på det sättet när vi haft med dem att göra. Att de säger att ”nästa gång kommer jag inte att ge mig, då får ni skjuta ihjäl mig”.
– Så gott som möjligt försöker vi sprida informationen till kollegor så att de har en beredskap. Men vi har inget kartotek över ”suicide by cop”-personer.
Samtidigt tränar dagens poliser för att vara mentalt förberedda för att möta sådana händelser, uppger Hampus Ralfnert.
– Vi ställs inför mer komplexa situationer när vi övar. Det handlar inte bara om att träna på att skjuta eller brottas, utan scenarion där man får tänka till mer. Det är en högre nivå av komplexitet.
Att ta reda på hur omfattande "suicide by cop" är idag är inte så lätt eftersom det inte finns någon kategorisering för den här typen av händelser som registreras digitalt. Polischefen i nordvästra Skåne, Mats Karlsson, skulle ändå vilja försöka på något sätt.
– Vi skulle vilja se hur många sådana här fall vi har för att se om vi behöver göra någonting. Behöver vi utbilda vår personal mer för att vi ska ligga på rätt nivå?, säger han.
De här händelserna är ofta mycket påfrestande för polisen och de tar stora resurser när de väl inträffar, så det finns all anledning att granska fenomenet, enligt Mats Karlsson.
Tillbaka till fallet med 30-åringen i Rönneholmsparken.
Mannen i fråga var välkänd av polisen, och släpptes några veckor före incidenten efter fyra års rättspsykiatrisk tvångsvård. Poliserna som övermannade honom körde därför in honom till psykakuten.
För en läkare berättade 30-åringen att han velat skada och döda andra människor för att förmå poliserna att skjuta ihjäl honom.
Efter att läkaren konfererat med en kollega kom man fram till att 30-åringen inte uppfyllde kriterierna för att läggas in för tvångsvård.
Istället fördes han till rättscentrum, där han anhölls och sedan häktades. Efter att mannen ställts inför rätta valde Malmö tingsrätt att försätta honom på fri fot i väntan på domen som meddelas under fredagen.
Fakta

10 nummer att ringa om du behöver hjälp

Funderar du på att ta ditt liv eller känns livet bara oerhört tungt just nu? Det finns många du kan ringa till, prata eller chatta med eller skicka ett mejl till om din situation och få hjälp. Här är några.

Det finns flera organisationer och myndigheter i Sverige som arbetar med att förhindra självmord och i många fall finns de bara ett telefonsamtal eller en chatt bort. Här är en lista på några av dem du kan höra av dig till. Också du som känner någon du är orolig för kan höra av dig för att få råd och hjälp om hur du kan hjälpa.

Telefonnummer:

90 101

Självmordslinjen. Numret går till mind.se, en landsomfattande organisation som arbetar med psykisk ohälsa. Öppet varje dag klockan 06-24.

020-85 20 00

Föräldratelefonen. Numret för dig som är förälder och som är orolig för ditt barn eller någon annans barn. Öppet klockan 10–15 på vardagar samt klockan 19-21 på torsdagar.

020-22 22 33

Äldretelefonen. Numret för dig som är över 60 år och mår psykiskt dåligt. Öppet varje vardag klockan 10-15.

08-702 16 80

Jourhavande medmänniska. För dig som söker medmänskligt stöd under natten. Öppet varje dag klockan 21-06.

0771-22 00 60

Hjälplinjen. För dig som behöver tillfälligt psykologiskt stöd. Öppet varje dag klockan 13-22.

112

Jourhavande präst. För dig som behöver någon att dela dina tankar med. Öppet varje dag klockan 21-06. Ring 112 och fråga efter jourhavande präst.

031–800 650

Kyrkans jourtjänst. För dig som vill tala om det svåra med en medmänniska. Öppet varje vardag klockan 13-21 och övriga dagar klockan 16-21.

116 111

Bris. Är du under 18 år kan du ringa till Bris och få prata med en kurator om det som känns jobbigt. Öppet alla dagar klockan 14-21.

1177

Vården. Om du känner att du behöver hjälp och rådgivning kan du får det här. Öppet dygnet runt.

112

Akutnumret. När livet står på spel precis i detta nu kan du få hjälp här.

Gå till toppen