Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

The bookshop: Skimrar i all sin enkelhet

"Filmen, liksom romanen, skildrar en brytningstid där gamla konventioner sakta börjar krackelera och det stelnade klassamhället får sina nålstick, allt under inflytande från de nya världar som öppnas med hjälp av litteraturen." Annika Gustafsson ser dramat om en liten bokaffär i Storbritannien på 50-talet.

Emily MortimerBild: Lucky Dogs

The bookshop

BIO. DRAMA. Spanien/Storbritannien/Tyskland, 2017. Regi: Isabel Coixet. Med: Emily Mortimer, Bill Nighy, Patricia Clarkson. Barntillåten. Längd: 1.53.

En spansk regissör som filmar en hyllad brittisk roman med handlingen förlagd till landskapet Suffolk och förlägger inspelningen till Nordirland och Barcelona – kan den mixen verkligen bli något?
Ja, faktiskt. Isabel Coixets överföring av Penelope Fitzgeralds ”The bookshop” till film lyckas förmedla både den rätta känslan för tiden, året 1959, och en trogen lokalfärg i skildringen av den lilla kuststaden Hardborough. Dit kommer den bokälskande Florence, en änka i medelåldern, som förvärvar en gammal fastighet och mot alla odds startar en bokhandel. Hon motarbetas främst att den inflytelserika Violet Gamart (Patricia Clarkson) som vill använda huset för ett art centre. Det dricks mycket te och många artighetsfraser utbytts men under ytan smids onda planer, vilka når ända upp i parlamentet där Gamarts unge släkting arbetar.
”The bookshop” handlar om att förverkliga drömmar och modet att stå pall även då iskalla vindar blåser och människor dras med i konspiratoriska pakter. Florence sluter förbund med en av stadens mest isolerade män, änklingen Edmund Brundish, som omges av allehanda märkliga rykten. Han börjar älska Ray Bradbury efter att ha läst ”Fahrenheit 451” och råder att henne att köpa in Vladimir Nabokovs vågade roman ”Lolita”. Stadsborna köar utanför bokhandeln.
Filmen, liksom romanen, skildrar en brytningstid där gamla konventioner sakta börjar krackelera och det stelnade klassamhället får sina nålstick, allt under inflytande från de nya världar som öppnas med hjälp av litteraturen. Isabel Coixet ser på det lilla samhället med en blick utifrån och berättar den i grunden rätt tragiska historien med ett ofta egensinnigt, överraskande bildspråk. Här finns känslostarka, vackra partier, framför allt mötena mellan Emily Mortimers Florence och Bill Nighys Edmund Brundish, men även scener där kameravinklarna understryker och karikerar gestalterna, till exempel då Florence träffar bankmannen Keble.
Skådespeleriet lyser i varje ögonblick. Patricia Clarksons maktmänniska Violet Gamart är len på ytan men hennes benhårda vilja låter sig inte knäckas, något som tydligast kommer fram i en briljant spelad uppgörelsesscen med Bill Nighy. Han tillhör sedan länge de allra främsta brittiska aktörerna men jag tror mig sällan ha sett honom med ett så känsligt och uttrycksfullt ansikte som här.
”The bookshop” skimrar i all sin enkelhet.
Gå till toppen