Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Chefsöverläkaren: Inom psykiatrin görs ett enormt arbete för att undvika självmord

Vid varje svår bedömning av en misstänkt självmordsbenägen person deltar två läkare. Ingen avvisas på grund av platsbrist.
Det uppger Attila Fazekas, chefsöverläkare inom psykiatrin i Region Skåne.

Bild: CLAUDIO BRESCIANI / TT
Varannan dag tar någon sitt liv i Skåne, statistiskt sett.
HD och Sydsvenskan har i flera artiklar rapporterat om självmorden i Skåne, och arbetet för att dessa ska minska. Kritik har riktats från polisen om att suicidala personer som de kör in till akutpsykiatrin inte alltid blir inlagda.
Läs också ”Sjukvården kan säga nej. Socialförvaltningen kan säga nej. Men polisen kan inte det”
I vissa fall kan polisen åka på flera larm samma dag om självmordsförsök, där samme person försökt ta livet av sig. Häromveckan ansågs en knivman som påstått sig vilja döda barn för att bli ihjälskjuten av polis inte fylla kriterierna för tvångsvård.
Attila Fazekas kan inte kommentera enskilda fall, men förstår att folk reagerar.
– När polisen kommer får vi deras ingripandehistoria med oss. Och det händer att polisens och vår bedömning inte blir densamma. Men vi gör alltid grundliga bedömningar, säger han.
– Vi gör alltid suicidbedömningar, även vid utskrivningar. Men vi kan aldrig garantera att det inte händer något med individen om några timmar., säger Attila Fazekas, chefsöverläkare i psykiatri.Bild: Region Skåne
Läkarna värderar ett antal skydds- och riskfaktorer. Det handlar om man är yngre, om man har en stabil social situation. Eller lider av kroppslig eller psykisk sjukdom.
Riskfaktorer kan vara att man är av manligt kön. Har kommit upp i åldern. Lider av en allvarlig kroppslig sjukdom. Eller har genomfört självmordsförsök och har en psykiatrisk problembild sedan tidigare.
– Utifrån dessa faktorer bedömer vi om personen ska erbjudas inläggning, eller om vederbörande har ett så väl fungerande vårdnät att det räcker, säger Attila Fazekas.
Men alla vill inte stanna inom psykiatrin. Då finns det möjlighet för läkarna att tillämpa lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Tre kriterier måste vara uppfyllda.
Man ska lida av allvarlig psykisk störning. Individen ska vara i ”oundgängligt behov” av psykiatrisk vård dygnet runt. Och personen måste motsätta sig vården, eller anses ur stånd att ta ställning.
– Vi gör alltid suicidbedömningar, även vid utskrivningar. Men vi kan aldrig garantera att det inte händer något med individen om några timmar.
Statistik visar att drygt hälften av dem som tar sitt liv har haft kontakt med psykiatrin sedan tidigare. Är inte det ett misslyckande?
– Nej, jag tycker inte det. Det säger egentligen inte mer för mig än att vi har de rätta patienterna. Inom psykiatrin görs ett enormt arbete för att värdera och undvika suicid. Jag skulle vilja säga att vår personal gör ett fantastiskt arbete att hålla så pass många människor vid liv, och undviker suicid.
– Det är väldigt tragiskt varje gång det händer. Men det är trots allt väldigt få patienter om året som det handlar om, med tanke på att vi i Lund där jag jobbar hade 96 000 besök förra året.
Men var brister det när drygt 1 500 personer tar sina liv per år?
– Det är ingen lätt fråga att svara på. Jag tror att det finns en betydande faktor i samhället där folk kommunicerar i olika medier med varandra om olika självmordsmetoder. Tidigare var det inte möjligt med den spridningen, men idag så finns det suicidsidor där man tipsar varandra.
– Jag tror inte att det är hela sanningen, men det är en bidragande orsak. Jag tänker samhällsmässigt också. Idag har vi rätt så höga krav på individer om hur man ska fungera i samhället.
För vissa individer som hamnar utanför den sociala gemenskapen blir risken genast högre, menar Attila Fazekas.
– Det är flera olika faktorer, man kan inte enbart peka ut en.
Region Skåne tog förra året fram en regional handlingsplan för att minska antalet självmord. Sju specifika åtgärder listas för att lyckas med detta.
Det handlar bland annat om att göra en översyn för att utveckla vården så att suicidnära personer som har kontakt med olika vårdgivare inte riskerar att falla mellan stolarna.
– Det handlar om att säkra upp patientens ”väg” i vården, säger samordnaren Roy Brander som leder arbetet.
I programmet ingår att erbjuda skolorna ett utbildningsprogram mot psykisk ohälsa. Att fortbilda all personal inom primärvården i särskild diagnostik och behandling av depression, ångest och alkoholmissbruk.
Åtgärderna ska genomföras de närmsta fyra åren.
– Så länge någon lever går det att göra något, säger Roy Brander.
Fakta

Vad kan jag göra för en vän som har självmordstankar?

Organisationen Suicide zero listar tio saker att tänka på.

1. Gör något nu, tänk inte att någon annan ska göra det.

2. Finns där känslomässigt. Det är ok att bli rädd, men försök reflektera över dina känslor och skilj dem från den som mår dåligt.

3. Ge tid. Be personen berätta, lyssna noga. En del problem blir lättare om man satt ord på dem.

4. Fråga om självmord. Du väcker inte den björn som sover utan uppmuntrar till att prata om känslor.

5. Kontrollera säkerhet, fråga hur länge självmordstankarna funnits, hur personen tänkt och hur du kan hjälpa vännen att må bättre.

6. Bestäm vad ni ska göra i nästa steg, som att söka professionell hjälp eller hjälp från annan närstående.

7. Hjälp personen att förbereda sig inför samtal med hjälpinstans. Kontrollera efteråt vad som sades.

8. Förmedla hopp. Be personen lova att be om hjälp.

9. Ta hand om dig själv. Det är påfrestande att vara någons stöd.

10. Stanna kvar. Självmordstankar försvinner inte av sig själva.

Gå till toppen