Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Trump drar upp vindbryggan.

President Donald Trump och försvarsminister James Mattis.Bild: Susan Walsh
Till sist fick USA:s försvarsminister James Mattis nog. Den tidigare fyrstjärnige generalen sällar sig till den stora och växande skaran av Trumpministrar som fått sparken eller avgått frivilligt.
För Sverige och andra länder som betraktar sig som mer eller mindre allierade med USA är det ännu en illavarslande signal från Washington.
Sverige bygger till stor del sin försvars- och säkerhetspolitik på förhoppningar om att USA ska komma till undsättning vid ett militärt hot.
Och "förhoppningar" är nyckelordet här. Till skillnad från ett Natomedlemskap, som innebär en ömsesidig försvarsgaranti, går det inte att lita på att hjälpen kommer.
Därför gäller det att odla goda relationer med Vita huset. Därför har Sverige det gångna dryga decenniet – när den säkerhetspolitiska situationen i närområdet gradvis förvärrats till följd av ett revanschistiskt, rustande och vapenskramlande Ryssland – genom olika samarbetsavtal och flitigt samövande lagt sig så nära USA och försvarsalliansen som det någonsin går utan att bli formell medlem.
”Om ni hamnar i knipa – då kommer vi att vara där”, lovade Mattis i en DN-intervju 2017.
"Vi har märkt en väldigt positiv attityd från amerikansk sida", sade försvarsminister Peter Hultqvist (S) när han i våras besökte Washington för att underteckna en överenskommelse om utökat försvarssamarbete mellan USA, Sverige och Finland.
Frågan är hur den relationen kommer att utvecklas framöver – en president betyder så mycket.
Det är talande att Mattis motiverar sitt avsked med att Trump behöver en försvarsminister vars syn på hur USA ska förhålla sig till sina allierade ligger mer i linje med presidentens egen.
"Mina åsikter om att behandla allierade med respekt och samtidigt vara klarsynt vad gäller såväl illvilliga aktörer som strategiska motståndare är starka och underbyggda av att ha fördjupat mig i frågorna under fyra årtionden", skriver Mattis.
Donald Trump har emellanåt varit fränare i tonen mot USA:s traditionella vänner än mot landets traditionella fiender. Det har gått ut över partners i Nato och i G7-gruppen. EU har Trump utnämnt till "fiende" vid sidan av Kina och Ryssland. Och inte så sällan tycks Trump hysa större förståelse och beundran för autokrater än för demokratiskt valda ledare.
Var och en är sig själv närmast, som det gamla talesättet lyder. Och ingen är lika nära sig själv som Trump, och inte på mycket länge har USA varit så isolationistiskt som nu.
USA drar sig ur Syrien, kan vara på väg ut ur Afghanistan. Avtal bryts, handelsavtal lika väl som klimatavtal. America first är ledstjärnan för allt Trump gör, även om det ofta är oklart på vilket sätt Trumps agerande i olika frågor gagnar USA:s långsiktiga intressen.
Trump bygger murar: gränsmurar, tullmurar, murar av alla de slag. Och drar upp vindbryggan.
Resultatet: en osäkrare värld för alla.
Gå till toppen