Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Heidi Avellan

Julledigt, fast inte för partiledarna.

Andreas Norlén med julfrid.Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Och det hände sig vid den tiden att från talman Andreas Norlén utgick ett klart besked:
Det är hög tid att Sverige får en regering. Annars blir det extra val i vår.
Det var efter den första statsministeromröstningen, som hölls den 14 november, när Ulf Kristersson röstades ner. Och det var efter den andra statsministeromröstningen, som hölls den 14 december, då Stefan Löfven röstades ner.
Då drog sig partiledarna åter tillbaka, var och en till sin partistyrelse för att jobba vidare.
Utom Jimmie Åkesson (SD) som drog till Thailand.
Det hade varit en lång höst. Också för reportrar som varit ute och hållit vakt om natten, i jakt på besked om regeringsförhandlingarna. När så talmannen ville tala med dem igen kort före dopparedan blevo de lite förskräckta. Var ledigheten i fara? Skulle de få tillbringa den på ytterligare presskonferenser?
I trakten av regeringskansli och riksdag fanns som vanIigt en stor hop av den samlade mediekåren, och journalisterna suckade och sade:
”Hoppas han ger oss lite frid till julen, så vi får vara bland dem till vilka vi har behag!”
Och se, ett glatt budskap med en rad datum kunde vederfaras dem – och allt folket: 28/12 och 4/1 telefonmöte mellan talmannen och Stefan Löfven (S) respektive Ulf Kristersson (M), 10/1 personligt möte, 14/1 nominering och 16/1 statsministeromröstning i kammaren. Med 21/1 som reserv, för en eventuellt fjärde och sista omröstning.
De ville lita på detta så att inte de stundande helgerna skulle bli som hela adventstiden, en tid av att stå på tårna och de hoppades innerligt slippa ses i riksdagens pressrum för att skåda det som har skett, och vad som kan bli kungjort för dem.
Varen icke förskräckta, sade talmannen:
”Jag vet inte vad ni har för intressen och önskemål, men jag kommer inte att vara här, i alla fall.”
Och de skyndade åstad för att fira jul i fred och finna en regeringsbildare i januari. Så som dem – och hela folket – hade blivit lovat.
Gå till toppen