Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Skåne

Snabb ökning av ekonomiskt bistånd till flyktinginvandrare väntas

Kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd till flyktingar väntas öka markant de kommande åren. Sveriges kommuner och landsting räknar med att de nästan fördubblas fram till 2025.

De flyktingar som anlände till Sverige under 2015 och 2016 är just nu på väg ut på svensk arbetsmarknad. Som försörjning under denna fas får de etableringsersättning via Arbetsförmedlingen.
Antalet som får etableringsersättning har de senaste åren ökat. År 2012 fick runt 10 000 personer etableringsersättning. Under 2017 var antalet 43 000.
Många av dem lyckas hitta en försörjning eller går vidare till utbildning. Men många – särskilt de med låg utbildning – kommer att behöva fortsatt stöd.
– Bland dem som varit i Sverige tre-fem år är det ganska många som behöver ekonomiskt bistånd, säger Annika Wallenskog, chefsekonom för SKL, Sveriges kommuner och landsting.
SKL har nyligen räknat på de ekonomiska konsekvenserna av "glappet", alltså tiden mellan etableringsersättning och egen försörjning.
Historiskt har det året efter det att etableringsfasen upphört inneburit att ungefär dubbelt så många behöver stöd. För dem som gick in i etableringen 2014 betalades 2017 ut 315 miljoner kronor i stöd av kommunerna. Året innan betalades 177 miljoner för för samma personer.
För landets kommuner, som via sina socialnämnder står för betalningen av ekonomiskt bistånd, kan detta innebära kraftigt höjda kostnader. Eftersom detta stöd regleras av lag, är också möjligheten att påverka beloppen mindre än för andra kommunala utgifter.
De senaste tio åren har högkonjunktur gjort att den totala kostnaden för ekonomiskt bistånd legat relativt stilla i Sverige. Däremot har den andel av biståndet som går till tidigare flyktingar ökat.
Den var 37 procent år 2015, och väntas stiga till 55 procent 2015. I reda pengar handlar det om en ökning från 3,9 till 6,9 miljarder kronor, som kommunerna behöver betala.
Exakt vilka kostnader det blir är dock svårt att räkna ut. Osäkerhetsfaktorerna – som förändringar i regelverket för anhöriginvandring eller flyttströmmar inom landet – är många.
Allra mest avgörande är dock arbetslösheten.
– Eftersom Sverige just nu har den högsta sysselsättningsgraden sedan innan 1990-talskrisen, har kostnaderna för ekonomiskt bistånd hållits nere, säger Annika Wallenskog.
SKL:s prognos för utvecklingen av kostnaden för ekonomiskt bistånd i Sverige 2015-2025.
ÅrUtbetalningVarav till flyktingarFlyktingars andel
201510,63,937 %
201610,54,441 %
201710,44,947 %
201810,75,450 %
201911,05,752 %
202011,56,153 %
202112,16,453 %
202212,56,754 %
202312,76,954 %
202412,76,954 %
202512,66,955 %
Gå till toppen