Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Konspirationsteorier vanliga i klassrummet

Elever som tror på konspirationsteorier blir vanligare. Och det är inte alltid lätt att som lärare veta hur de ska hanteras. Flera handledningar har tagits fram för att hindra ungdomar att tro på det som inte är sant.

Det är svårt att övertyga barn som redan tror på en konspirationsteori om att de har fel. Därför är det förebyggande arbetet viktigt. Arkivbild.Bild: Hossein Salmanzadeh / TT
– Det blir ett hot mot demokratin om vi exempelvis vägrar rösta för att vi tror att det är en elit som styr, säger Helena Dal, verksamhetschef för information och vägledning vid Statens medieråd, som tagit fram utbildningsmaterial som kan användas av både lärare och föräldrar.
– Andra konspirationsteorier kan vara fysiskt skadliga, som att det skulle vara farligt att använda tandkräm med fluor, säger hon.
Hon pekar på vikten av att arbeta förebyggande för att stärka ungdomars förmåga till källkritik vilket gör dem motståndskraftiga mot konspirationsteorier.
– Men det handlar också om att förklara hur samhället är uppbyggt. Att man själv kan påverka och vilka möjligheter man har att göra det, säger hon.
En viktig del av skolans arbete mot konspirationsteorier handlar enligt Dal även om att avslöja manipulerade bilder eller filmklipp.
– Att hitta ursprungsbilden är viktigt. Men även att ställa sig frågorna: Finns det några underliggande budskap och är det kopplat till någon politisk grupp?
Läs mer: Så bemöter du konspirationen hos ditt barn
Journalisten Erik Sidenbladh i har i samarbete med stiftelsen Expo och Lärarnas Riksförbund skrivit boken "Med myter som vapen" som kan användas som en handledning för lärare.
– Det grundläggande tipset är att förebygga genom att gnugga källkritiskt tänkande, säger han.
Han vill se mer undervisning i källkritik i samtliga ämnen för att ge elever större motståndskraft mot konspirationsteorier.
– Det är jätteviktigt för demokratin och det samhälle vi har. Många konspirationsteorier handlar om hur världen styrs och luras av onda världsregeringar som inte sällan domineras av judar. Det finns en massa antisemitism och misstänkliggörande av samhället som är farligt.
För lärare som står inför fullbordat faktum, med elever i klassrummet som redan tror på konspirationsteorier, är det viktigt att inte gå i direkt konfrontation. Att säga "du har fel" får enligt Sidenbladh oftast motsatt effekt och stärker elevens tanke om att läraren är en representant för den onda makten som inte vill att sanningen ska komma fram.
– De som inte är så fasta i sin övertygelse är de som man enklast kan påverka.
Enligt Sten Hagberg, ordförande i Lärarnas Riksförbunds forum för humaniora och samhällsvetenskap, kräver eleverna som är svåra att nå enskilda samtal.
– Det är inte på grund av kunskapsbrist som man tror på konspirationsteorier. Därför övertygar man dem inte genom att vinna över dem i en debatt.
För läraren finns flera fallgropar. När diskussionen om konspirationsteorier tas upp i klassrummet innebär det samtidigt att fler elever blir medvetna om dem. Och förutom att de ofta är både spännande och ger enkla svar på svåra frågor, innehåller de ofta ett visst mått av sanning. Ett exempel är tanken om att en grupp människor, Illuminati, styr världen. Orden Illuminati har funnits, den grundades i Bayern 1776 och förbjöds och upplöstes nio år senare.
– Då gäller det att fokusera på det som är sant. Och vara väldigt tydlig när man sedan övergår till det som inte är sant, det vill säga det som är konspirationen, säger Sidenbladh.
Både han och Hagberg är överens om att alla elever behöver stöd från en lärare när de söker efter kunskap på internet.
– En fullständigt ovederhäftig hemsida kan se lika seriös ut som en riktig nyhetssida. Att låta eleverna gå in och söka utan handledning är lite som att gå in i soprummet och låta eleverna använda sig av pappersreturen. Det blir väldigt slumpmässigt vad de hittar, säger Hagberg.
Gå till toppen