Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lomma

Läsartext: Lokal debatt: Mer och starkare EU för ”tiggarnas” skull

Bild: Mats Roslund
Bara genom ett stärkt EU-samarbete där Sverige och Liberaler fortsätter arbetet med att se till att alla länder inom unionen upprätthåller de demokratiska principerna och respekterar de mänskliga rättigheterna kan romernas situation förbättras och tiggeriet minskas i EU och i Sverige. Högsta förvaltningsdomstolens beslut att kommuner själva får avgöra om passivt insamlande av pengar stör ordningen eller inte, riskerar att flytta fokus från tiggeriets huvudsakliga orsaker, fattigdom och diskriminering, till att såsom Sverigedemokraterna förenkla frågans komplexitet samt förstora trygghets och ordningsproblem kopplat till tiggeri i Lomma kommun, med avsikt att införa ett tillstånd för passivt insamlande av pengar, det vill säga förbjuda tiggeri.
Enligt Stadsmissionen är en mycket stor andel av de människor som tigger i Sverige romer från Rumänien. Tiggeriet är ett desperat försök att försörja sina familjer som många gånger lever kvar i hemlandet. Enligt Europarådet lever sex av Europas tolv miljoner romer inom den europeiska unionen. Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Ungern är de länder med störst andel romsk befolkning. Europarådet uppskattar att 1.85 miljoner romer bor i Rumänien, åtta procent av befolkningen.
Det är EUs fria rörlighet som gör det möjligt för EU medborgare att komma till Sverige. EU medborgare har rätt att stanna i Sverige i tre månader, därefter måste man studera eller ha ett arbete. Dessutom krävs en heltäckande sjukförsäkring, något de flesta som tigger saknar.
Sverige behövs som påtryckare i EU. I oktober 2017 antogs en resolution med namnet ”Antiziganism bekämpa diskriminering av romer” framtaget av EU parlamentets medborgarrättsutskott där Liberalernas Cecilia Wikström spelat en viktig roll och arbetet letts av svenska Soraya Post, Feministiskt Initiativ. Resolutionen uppmanar medlemsländerna att aktivt arbeta med att eliminera all form av diskriminering av romer.
År 2017 publicerade EU kommissionen 2011-2016 ”Midterm review of the EU framework for National Roma Integration Strategy”. I den går att finna ett litet framsteg, ökning av antalet romska barn som deltar i tidig utbildning. Det är dock fortfarande 24 gånger större sannolikhet att ett romskt barn lämnar skolan än övriga barn. Idag går endast hälften av romska barn inom EU i skolan. Bara en av fyra vuxna har ett betalt arbete.
Sveriges historia kring hur vi behandlat romer är allt annat än vacker. Idag lever ca 50 000 romer i Sverige. Romerna i Sverige tilläts inte gå i skola förrän 1959. Det var också 1959 som romerna fick rösträtt. Under andra världskriget var romerna utsatta för nazisternas förföljelse och uppemot 1,5 – 2 miljoner romer dödades i de olika koncentrationslägren i Europa. Sverige hade under åren 1914-1954 ett in- och utreseförbud för romer. Det betydde att romer varken fick resa in till eller ut ur Sverige. Bara tre romska flyktingar anges under den tiden har lyckats ta sig in i Sverige. Andra som försökte fördes till dödslägret Auschwitz, Birkenau i Polen. I Sverige inledde Katarina Taikon kampen för romernas lika rättigheter i början på 1960-talet och diskriminering, tvångssterilisering och trakasserier av romer uppmärksammades. Det var dock inte förrän hennes självbiografiska böcker Katitizi gavs ut 1969 som utvecklingen mot att förbättra för romerna i Sverige tog fart på riktigt. Värt att notera är också att det var först 2015 som Europeiska Parlamentet la fram en resolution där man officiellt erkänner folkmordet och förintelsen av romer under andra världskriget.
För perioden 2014-2020 har Rumänien tilldelats 22.9 miljarder euro i EU fonder. Minst 4,6 miljarder ska användas för att arbeta för social inkludering och motverka fattigdom bland romer. Liberaler anser att vi tillsammans med EU-kommissionen måste övervaka att de europeiska strukturfonder som betalas ut går till projekt som uppfyller kraven på ickediskriminering. När ett medlemsland bryter mot demokratiska principer och inte respekterar mänskliga rättigheter eller korrumperar bort bidrag måste kännbara sanktioner påföras.
Oavsett hur man förhåller sig till ett eventuellt tiggeriförbud, så löser inte ett förbud hur vi ska kunna resa människor ur den fattigdom som leder till tiggeri. Det är fattigdom vi ska bekämpa, inte fattiga människor. Det är inte romerna från exempelvis Rumänien som ska kritiseras för att de har sökt sig till andra EU-länder. Det är deras hemländer som måste bära ansvaret för att inte erbjuda anständiga levnadsförhållanden och ett drägligt liv för dem. Liberaler har kämpat för utbildning och minoriteters rättigheter i alla tider. Det fortsätter vi göra i Lomma kommun och i Europa.

Sandra Pilemalm

Liberalerna Lomma-Bjärred
Ledamot Kommunstyrelsen Lomma Kommun
Gå till toppen