Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Skillnader i dödfödslar över landet

Risken för att ett barn dör i magen är betydligt högre i Östergötland, än i Stockholm. I Sverige, som länge har varit bäst i världen på att förhindra dödfödsel, har läget försämrats och Sverige ligger numera långt efter flera andra länder.

Varje år föds i snitt fyra döda barn per 1|000 födda barn i Sverige. Exakt varför vissa barn dör i magen vet vetenskapen förvånansvärt lite om.Bild: AP
På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen utrett risken för dödföddhet. Det vill säga att ett barn föds utan livstecken efter den 22:a graviditetsveckan. I det här arbetet har Karin Källén, utredare på Socialstyrelsen och professor i klinisk epidemiologi vid Lunds universitet, och kollegan Anastasia Nyman jämfört alla regioner och landsting med Stockholm, som är det största landstinget.
– Då ser man tydligt att det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan olika regioner, även om man tar hänsyn till olika riskfaktorer. På så sätt ser man att risken för dödföddhet i exempelvis Region Skåne är 25 procent högre än i Stockholm, säger Karin Källén.
I Östergötland är den 50 procent, medan den i Västra Götaland är 30 procent högre, jämfört med Stockholm.
Varje år föds mellan 115 000 och 120 000 barn i Sverige. I snitt föds fyra döda barn per 1 000 födda.
Men för varje förälder är ett dödfött barn en katastrof. Dessutom har andelen barn som föds utan livstecken inte minskat de senaste tio åren. Från att nästan ha haft lägst risk för dödföddhet i hela världen, har Sverige halkat efter, inte minst jämfört med våra grannländer där risken att drabbas är betydligt lägre.
Sammantaget visar Socialstyrelsens rapport att sjukvården kan göra mer för att minimera risken ytterligare.
– Det finns möjlighet till förbättring, säger Karin Källén.
Forskning har identifierat en rad faktorer som ökar risken för dödföddhet, som eventuell övervikt eller fetma (hög BMI) hos mamman, tidigare missfall, om mamman är född i Mellanöstern eller i Afrika söder om Sahara, eller om mamman har låg utbildning.
– Kvinnans ålder påverkar också, framför allt om det är första barnet. Då är det nästan ett linjärt samband. Ju äldre kvinnan är, desto högre är risken, säger Karin Källén.
TT: Vad kan landstingen göra annorlunda?
– De regionala skillnaderna visar att det borde gå att göra mer. Sjukvården kan bli bättre på att identifiera riskgraviditeter eller informera bättre om riskfaktorer. Ett annat förslag är att ta fram ett kunskapsstöd om dödföddhet till hälso- och sjukvårdspersonal, med särskilt fokus på bland annat blodprovsanalyser och tillväxtmätning, säger Karin Källén.
TT: Vad är ett rimligt mål?
– Stockholm, som har många äldre förstföderskor och många som är födda söder om Sahara, har 3,3 dödfödda per tusen födda barn. Det kanske är ett rimligt mål, även om Finland bara har 3,0, säger Karin Källén.
Rättad: En tidigare version av denna text innehöll en missvisande uppgift om risken att föda ett dött barn.
Fakta

Därför dör barn i magen

Varje år föds i snitt fyra döda per 1000 födda barn i Sverige. Risken för dödföddhet ökar om mamman:

Har högt kroppsmasseindex (BMI), det vill säga är fet eller överviktig.

Är född i Mellanöstern eller i Afrika söder om Sahara.

Är äldre, framför allt om det är första barnet.

Har låg utbildningsnivå.

Har haft flera tidigare missfall.

Trots forskning är kunskaperna om varför barn dör under graviditeten dåliga. I 40 procent av fallen, internationellt sett, vet man inte varför barnet dör i magen. Möjliga orsaker kan vara:

Moderkakan lossnar från livmodern.

Infektioner.

Moderkakan fungerar dåligt från start.

Missbildningar.

Sjukdom hos mamman.

Källa: Socialstyrelsen

Gå till toppen