Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Ta terrorhotet på allvar. Sverige får inte vara naivt.

Blommor vid Sergels torg på årsdagen av terrordådet i Stockholm.Bild: Christine Olsson/TT
Stora mängder kemikalier och frätande syror, gasmask, bajonetter och stridsbälten. Därtill kommunikationsutrustning och bilder av välbesökta byggnader.
Ja, tänk om …
Om misstankarna visar sig vara välgrundade mot de män som står åtalade för förberedelse till och finansiering av terrorbrott.
Och om säkerhetspolisen, Säpo, inte hade gjort en gryningsräd i Strömsund och Akalla i våras.
När rättegången mot de sex männen inleddes på måndagen talade åklagaren om en gärning som allvarligt kunnat skada Sverige. Liknande rättsfall är ovanliga och uppmärksamheten är nu därefter.
Men egentligen är det väl så viktigt att rikta mer uppmärksamhet åt annat håll. Som Säpochefen Klas Friberg påpekade i en SR-intervju nyligen är det inte antalet åtal eller domar som visar på effektiviteten i arbetet mot terrorism. Det viktiga är att förebygga och förhindra terrorhandlingar innan de utförs. Och samhällets beredskap på det området lämnar övrigt att önska.
Friberg är djupt frustrerad över att viktiga lagförslag dröjer. Antalet våldsbejakande jihadister i Sverige har nästan tiodubblats sedan 2010. Säpos förebyggande arbete är därefter – varje månad analyseras tusentals underrättelser kring terrorbrott. Men ute i kommunerna, där en väsentlig del av ansvaret ligger för det förebyggande arbetet, råder av allt att döma ingen motsvarande aktivitet.
SVT uppmärksammade häromveckan att Stockholms stad inte har kontakt med en enda avhoppare från IS, trots att ett trettiotal har återvänt till huvudstaden efter att ha tjänstgjort inom terrorsekten utomlands. Enligt sajten Doku, som har kartlagt en del av återvändarna, är flera av dem aktiva inom missions- och föreläsningsverksamhet.
Det handlar om personer som med rådande lagstiftning inte kan ställas inför rätta. Just därför är det så viktigt att samhället har koll på vilka de är, påpekar Säpoveteranen PO Hellqvist för SVT. Hans bild är att de utbildningsinsatser som hittills gjorts mest har riktats mot personer som sitter vid skrivbord, snarare än arbetar ute på fältet. Det kan vara en delförklaring till hur hanteringen ser ut, men det rör sig om ett lika komplext som angeläget problem. Sannolikt krävs därför krafttag på alltifrån lokal till lagstiftande nivå.
Hur ska samhället till exempel hantera de svenskar som frigavs kring årsskiftet efter att 2010 ha dömts till fängelse för planer på terrordåd mot Jyllandsposten i Köpenhamn? Enligt forskning är återfallsrisken stor och en av männen planerade nya terrordåd redan under tiden i danskt häkte.
I Danmark utvisades för övrigt den terrordömde hatpredikanten Said Mansour nyligen efter att ha fråntagits sitt danska medborgarskap.
"Ett skolboksexempel som Sverige borde följa", säger terrorexperten Magnus Ranstorp till tidningen.
Moderaterna och Sverigedemokraterna resonerar i liknande banor, men enligt Socialdemokraterna skulle det strida mot grundlagen.
Klart är att mer måste göras på det juridiska området och att det pågående arbetet behöver skyndas på. När antalet våldsbejakande jihadister nästan tiodubblas på mindre än tio år kan det förstås vara svårt för lagstiftarna att hänga med. Men att halka efter duger inte med tanke på vilka värden som står på spel.
Det är det fria öppna samhället som extremisterna säger sig vilja bekämpa. Terrordådet i Stockholm 2017 påminde om att det är mer än tomma ord. Säpo uppger sig ha avstyrt ytterligare dåd sedan dess.
Den pågående rättegången kan vara ett sådant fall. Oavsett vilket påminner den om något som behöver ägnas väsentligt mer uppmärksamhet. Sverige får inte vara naivt inför hotet från terrorn.
Gå till toppen