Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Åsikter

Läsartext: Vi har oss själva att skylla för läget i landet

Totalt en miljon människor i arbetsför ålder, mellan 20 och 65 år, stod utanför arbetsmarknaden, alltså försörjda av samhället, skriver Bo Nilsson om läget år 2006.Bild: Johan Nilsson/TT
Jan Fredriksson har inte tagit med alla delar av förklaringen till varför vi inte kan nå full välfärd oavsett vilken regering som får makten.
Läs mer: Ingen regering kan förhindra fortsatt urholkad välfärd
Jag är 69 år och har upplevt stora delar utbyggnaden av den så kallade välfärden, samt sett hur denna tagit allt större del av landets skatteintäkter. Därför kan jag inte låta dina ord stå oemotsagda.
Under 60- och 70-talen byggdes den så kallade välfärden ut allt mer och det skedde med hjälp av högre skatter. Stat, kommun och landsting anställde mängder av människor. Detta finansierades via högre skatter. I början av 80-talet hade Sveriges skatter nått en nivå som hela världen häpnade över. En vanlig inkomsttagare fick behålla 40 procent av en inkomstökning. Man betalade alltså 60 procents marginalskatt. En höginkomsttagare betalade 85 procents marginalskatt! Sverige förlorade allt mer konkurrenskraft vilket är mycket allvarligt för ett land som är beroende av export för sin välfärd och sina skatteintäkter.
1982 devalverade Sverige valutan med 16 procent. Detta innebär att en vanlig inkomsttagare i princip förlorar 16 procent av sin köpkraft i ett slag. Devalveringen tillsammans med ett antal ekonomiska beslut som gjordes i fel ordning, lade grunden till 90-talets ekonomiska kriser i landet. Detta innebar att både det offentliga och företag tvingades till stora rationaliseringar, för att inte ekonomin skulle falla ihop. Massor av människor blev arbetslösa.
Men istället för att låta dem gå ut i arbetslöshet, så blev många sjukpensionerade. 2006, före det borgliga regeringstillträdet, hade vi över 500 000 sjukpensionärer. Totalt en miljon människor i arbetsför ålder, mellan 20 och 65 år, stod utanför arbetsmarknaden, alltså försörjda av samhället. Det innebär cirka 20 procent av den arbetsföra befolkningen. Där lades grunden till att den så kallade välfärden kollapsade.
Lägger man sedan till att vi sedan 2006 netto beviljat cirka 800 000 människor från andra länder uppehållstillstånd, som de första 10 åren till stor del blir försörjda av samhället, så kan var och en förstå att samhällets resurser är ansträngda till bristningsgränsen.
Skulle det redan höga svenska skattetrycket höjas ytterligare, kommer många av dem som betalar de högsta skatterna att lämna landet. Det finns gränser för hur mycket människor är beredda att betala i skatt. Vi har med andra ord oss själva att skylla för läget i landet.

Bo Nilsson

Samhällsintresserad pensionär
Läs mer: Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen