De största motståndarna till diverse vetenskapliga ämnen är oftast de som tror sig veta mest, fast de i själva verket vet minst. Ny forskning sätter fingret på de fördomar och missuppfattningar som finns kring saker som genmodifierad mat och genterapi.
Trots att det råder vetenskaplig konsensus om att genmodifierade livsmedel (GMO) är säkra och har en stor potential för att förbättra näringsintaget för en stor del av jordens befolkning hyser många människor en aversion mot sådan mat. Inom EU, till exempel, är reglerna stränga och få genmodifierade livsmedel är tillåtna och i Sverige finns nästan ingen sådan mat alls. Detta trots att den anses lika säker och nyttig som konventionella livsmedel.
I ett försök att få veta mer om vad detta motstånd beror på, har kanadensiska och amerikanska forskare frågat 2 000 vuxna amerikaner och européer om hur mycket de tror sig veta om genmodifierade livsmedel. Därefter testades deras faktiska kunskaper med hjälp av ett batteri av sanna eller falska påståenden om vetenskap i allmänhet och genetik i synnerhet.
Mer än 90 procent av deltagarna uppgav någon form av motstånd mot genmodifierad mat. Men de som var de starkaste motståndarna till sådan mat skattade sina egna kunskaper betydligt högre än andra, när de i själva verket visste minst, enligt kunskapstesterna.
"Extrema synpunkter härstammar ofta från människor som tror sig förstå komplexa ämnen bättre än vad de i själva verket gör", säger en av artikelförfattarna, Phil Fernbach, professor vid University of Colorado Boulder i USA, i ett pressmeddelande.
En möjlig konsekvens av resultatet, skriver forskarna i Nature Human Behavior där forskningen presenteras, är att de människor som vet minst om viktiga vetenskapliga frågor antagligen kommer att förbli okunniga, eftersom de troligen inte är öppna för andra argument och ny kunskap.
"För att förändra människors åsikter, måste de till en början lära sig att uppskatta det de inte vet. Utan detta första steg kommer utbildningsinsatser antagligen inte att fungera särskilt bra för att få dem i linje med rådande vetenskaplig konsensus, säger Nicholas Light vid University of Colorado Boulder.
Forskarna undersökte också andra kontroversiella ämnen, som genterapi, med liknande resultat.
FaktaGMO
GMO, som betyder genmodifierade organismer, används för att ändra generna i växter och förändra deras egenskaper.
Grödorna som genmodifieras mest i världen är majs, soja, raps och bomull.
Till exempel kan man tillföra gener från en jordbakterie till en planta för att insekter inte ska angripa den, vilket gör att lantbrukare inte behöver bespruta dem med bekämpningsmedel.
Man kan också tillföra potatisar en immunitet mot brunröta, som också vanligtvis bekämpas genom besprutning.
I andra fall ändrar man näringsvärden och tillför till exempel vitaminer.
EU:s organ för livsmedelssäkerhet, Efsa, kontrollerar genmodifierade livsmedel innan de tillåts inom unionen. I Sverige kontrollerar Jordbruksverket sedan om godkänd GMO kan ha några miljöförstörande effekter.
Runt hundra produkter med GMO har godkänts av EU. Bara ett litet antal av dem finns på den svenska marknaden.
Källa: Livsmedelsverket
FaktaSå tror svensken
Sju av tio svenskar tror att det finns genmodifierade livsmedel på butikshyllorna. I själva verket går det knappt att hitta över huvud taget. Det visade en undersökning som Novus utfört på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm förra året. Undersökningen visade också att de flesta intresserar sig för genmodifierade livsmedel, men desto färre anser sig ha kunskap i frågan och att bara en av tre svenskar är positivt inställd till sådan mat.
Källa: Novus
