Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Mats Skogkär: Britter bunkrar för brexit.

Premiärminister Theresa May, övergiven av stora delar av sitt parti.Bild: Frank Augstein
En av sex britter har börjat eller överväger att börja bunkra mat och medicin inför brexit. Så kan en opinionsundersökning ge en glimt av stämningarna i nationen.
Visserligen var den brittiska regeringens svidande nederlag i tisdagens omröstning i det brittiska underhuset väntat. Men frågan är om inte försäljningen av inlagda grönsaker och vita bönor på burk kommer att få ytterligare ett uppsving nu.
Premiärminister Theresa Mays utträdesavtal med EU föll med 432 röster mot och 202 för. En förlust av historiska proportioner. Och oppositionsledaren Jeremy Corbyn begärde snabbt en misstroendeomröstning riktad mot May.
"Hon har förlorat det här husets och folkets förtroende", förklarade Corbyn.
Parlamentet ville inte ha Mays avtal. Men vad nejröstarna vill ha istället är höljt i Londondimma.
En ny folkomröstning? Förhandla fram ett nytt avtal med EU? Att parlamentet återtar sin ansökan om utträde och Storbritannien stannar i EU? "Hård brexit" – att britterna lämnar EU den 29 mars klockan 11 utan avtal?
Om May överlever onsdagskvällens förtroendeomröstning – vilket det mesta trots allt talar för när detta skrivs – har hon helgen på sig att komma med något som åtminstone liknar en lösning. På måndag förväntas hon redogöra i parlamentet för hur regeringen ska gå vidare med brexit.
Det blir detta avtal eller "hård brexit", hotade May före tisdagens omröstning. Och det är vad en rad andra EU-länder nu förebereder sig för.
Det finns en plan för hur Sverige ska hantera en "hård brexit", sade statsminister Stefan Löfven (S) på onsdagen:
"Vi är förberedda för att hantera konsekvenserna."
Ja, brexit är inte en fråga enbart för britterna om någon nu lever i den villfarelsen.
"Vi har en väldigt stor export till Storbritannien och många svenskar som bor där, vi har över huvud taget väldigt mycket relationer till Storbritannien som regleras av alla dessa tusentals bestämmelser som gör att samarbetet flyter smidigt", konstaterar handelsminister Ann Linde (S).
Det finns knappast något område i ett modernt samhälle som inte påverkas av ett utträde. Avtalet som nu förkastats var avsett att bland annat reglera vad som gäller för EU-medborgare bosatta i Storbritannien – däribland omkring 100 000 svenskar – liksom britter bosatta i EU.
Den stora stötestenen på slutet var gränsfrågan mellan Irland – som förblir EU-medlem – och Nordirland, som lämnar med resten av Storbritannien. Den nödlösning som förhandlats fram – back stop med brexitjargong – innebär att Storbritannien stannar i tullunionen tills en långsiktig lösning hittats. Den ses av kritikerna som en list avsedd att lura kvar Storbritannien i EU på obestämd tid. Men om gränskontroller införs finns en risk att den blodiga konflikten mellan nationalister och unionister på Nordirland blossar upp på nytt.
Värt att ha i åtanke är också att Sverige och andra medlemsländer som är skeptiska till ökad överstatlighet, genom ett brittiskt utträde i ett slag förlorar sin tyngsta röst.
Folkomröstningens svaghet är att det svar som ges är fruset i tiden. Det ger en ögonblicksbild av hur britterna – de som röstade – såg på landets medlemskap i EU den 23 juni 2016. Dessutom grundat på vad de då visste om de olika alternativens följder – mycket lite.
Medan livet och världen går vidare, medan förutsättningarna och människors åsikter förändras, ligger svaret obevekligt fast. Och så måste det kanske vara, av respekt för demokratin och folkviljan.
Men ett klokt sätt att fatta demokratiska beslut är det inte.
Vilket skulle bevisas:
Lex brexit.
Gå till toppen