De senaste decennierna har EU:s inre marknad – där varor, tjänster, kapital och personer kan röra sig fritt mellan de 28 medlemsländerna – varit en av de absolut viktigaste bidragande faktorerna till Sveriges tillväxt och välstånd. Tack vare den kan de produkter och tjänster som produceras i Sverige enkelt gå på export och skapa fler jobb, som håller välfärden uppe.

En i det närmaste gränslös marknad kräver att vi håller stenkoll på de varor som förs in och ut. Tull-unionens gränslinje mot tredje land är automatiskt samtliga länders gemensamma yttre gräns.

De senaste åren har det blivit ännu tydligare att den yttre gränsen har betydande brister. Polisen, Kustbevakningen, Migrationsverket och Tullen, som är de myndigheter som ansvaret för yttre gränskontroller, saknar en gemensam struktur och enhetlighet i sitt sätt att arbeta.

En dåligt underhållen yttre gränskontroll gör det möjligt att smuggla in illegala varor såsom vapen, och möjligt att smuggla ut stöldgods med mera ur EU. Den som har ont uppsåt, som exempelvis människosmugglare, kommer att leta reda på gränsens svagaste punkt och utnyttja den.

Om EU:s medlemsländer inte litar på att den yttre gränsen hanteras på ett tillfredställande sätt finns risk att inre gränskontroller införs, vilket har en mycket negativ inverkan på rörligheten mellan länderna. Se till exempel hur problematisk situationen för arbetspendlare mellan Malmö och Köpenhamn har blivit sedan gränskontroller infördes.

Istället för att försöka lösa det egentliga problemet och få EU:s ministerråd att fatta ett beslut om en bättre fungerande yttre gräns och tull så fokuserade den tidigare rödgröna regeringen, och även den nuvarande övergångsregeringen, på gränskontrollerna mot Danmark. Trots att omvärldsläget har förändrats drastiskt sedan hösten 2015 fortsätter övergångsregeringen att begära förlängt tillstånd för att upprätthålla gränskontroller mot resten av EU.

Efter att gränskontrollerna infördes har stora ökningar i restid mellan Sverige och Danmark uppmätts. Visserligen har restiderna förkortats efter att id-kontrollerna togs bort i maj 2017, men effekterna är fortfarande stora. Nedbrutna siffror från tyska Bertelsmann Foundation visar att inre gränskontroller i EU kan göra att Sverige förlorar 50 miljarder euro under en tioårsperiod. Samtidigt visar siffror från Öresundsinstitutet att antalet passagerare över Öresundsbron fortfarande ligger långt under de nivåer som rådde innan kontrollerna infördes.

På tisdagen röstade EU-parlamentet om två nya lagförslag som syftar till att stärka EU:s gemensamma tullkapacitet. Även om det är viktigt att vi inte bygger en fysisk mur måste EU:s yttre gräns och tullarbete bli klart hårdare. För det första skapas en speciell fond för gränskontroller. Ur fonden kommer en fast summa fördelas till alla medlemsländer och resterande pengar fördelas till de länder där behoven är störst.

För det andra satsas ytterligare resurser på koordinering mellan medlemsländernas tullmyndigheter. Huvudsakligen ska uppdaterade it-system möjliggöra effektivare och säkrare hantering av införsel och utförsel av varor samt hantera olaglig handel. Genom dessa skärpningar kan EU enklare komma åt organiserad brottslighet, terrorism och samtidigt förenkla den inre marknaden.

Jag röstade givetvis för detta och välkomnar besluten eftersom dessa skärpningar gör att EU enklare kan komma åt organiserad brottslighet, terrorism och samtidigt som den inre marknaden underlättas. Det är inte en dag för tidigt.

Den höga levnadsstandard som råder i Sverige och övriga EU beror i hög grad på den inre marknaden. Därför har EU också ett ansvar att försvara och förvalta den. Det innebär stöd till de medlemsländer som har stora utmaningar att hantera den yttre gränsen, framför allt avhängigt på deras geografiska läge. Det är bra att EU nu både stärker de gemensamma resurserna och samarbetet mellan medlemsländerna på det här området.

EU behöver försvåra för den organiserade brottsligheten att ta in saker och förenkla för svenska företag att skicka ut saker. Därför behöver vi en hårdare yttre EU-gräns.

Fredrick Federley (C) är EU-parlamentariker.