På måndag presenterar statsminister Stefan Löfven (S) sin ministerlista och regeringsförklaring. Konstellationen med Centern och Liberalerna som stödpartier över den tidigare blockgränsen kring en 73-punktslista är helt ny i svensk politik. Och innan den nya S-MP-regeringen ens tillträtt har flera partier redan hotat med kommande misstroendeförklaringar.
Få har anledning att vara helt nöjda, men många väljare tycker ändå att den här överenskommelsen går att köpa, har undersökningar visat.
– Det är det minst dåliga alternativet, givet förutsättningarna. Men det blir inte lättkommunicerat inför väljarna, säger Tommy Möller.
Flera satsningar som S, MP, C och L enats om bestämmer de inte helt själva över. Dyra välfärdssatsningar kan komma på skam, exempelvis familjeveckan.
– Om den här konjunkturnedgången vi är på väg in i kommer tidigare och med viss kraft så begränsar ju det möjligheten att göra sådana satsningar, det försvårar också möjligheten att göra de här skattesänkningarna som man flaggat för, säger Tommy Möller.
Men vad gäller väljarnas viktigaste frågor – enligt vad de uppgav på valdagen i SVT:s valundersökning, som sjukvården, skolan, lag och ordning – så står de berörda partierna inte så långt ifrån varandra. Vad gäller hårdare tag mot brottsligheten har det närmast varit en tävling mellan partierna om vem som vill satsa mest på poliser och utsatta områden.
Flykting- och invandringspolitiken är däremot betydligt känsligare. Där har de tre mindre, C, L och MP, en liberalare syn än S. Nu finns i uppgörelsen att anhöriginvandring ska öppnas igen. Det är inget Socialdemokraterna gillar i rädsla för att förlora ytterligare väljare till Sverigedemokraterna.
– Den frågan kan förändra opinionsutvecklingen totalt sett väldigt mycket, säger Möller.
Just opinionsvindarna under den kommande perioden kan bli det som stjälper hela uppgörelsen. Ett parti som tappar väljare kan vilja driva just sina frågor extra hårt och/eller helt enkelt välja att lämna samarbetet, resonerar Möller.
Andra tänkbara bråk är formerna för samarbetet och makten över hur frågorna man enats om ska prioriteras.
– Makten över det arbetet har i grunden regeringen. Det skulle kunna vara ett potentiellt problem i samarbetet att man (L och C) upplever att regeringen förhalar delar av uppgörelsen, säger Tommy Möller.
Centern och Liberalerna får också en tvetydig roll – att vara samarbetspartier och samtidigt bedriva opposition i alla andra frågor där man tycker annorlunda.
– Det är ingen särskilt lätt uppgift att kombinera det, särskilt om det blir opinionsmässiga problem framöver, säger Möller, som inte blir förvånad om den här regeringen/konstellationen spricker.
Men inte i närtid, tror han, då diverse utredningar och annat måste komma på plats innan något parti börjar grymta.
– Och det kommer ju att dröja ett tag.
Men även om problemen är uppenbara öppnar mittensamarbetet möjligheter för att bedriva en reformpolitik på områden som tidigare varit närmast döda. Ekonomiprofessor John Hassler ser uppenbara öppningar att kombinera en liberalare ekonomisk politik parat med politik där klyftorna inte tillåts skena i väg.
– Det jag hoppas på är att det här ska bli startpunkten för en mer konstruktiv diskussion om reformer i Sverige, säger Hassler och hoppas på mer ja och mindre nej.
– Hittills har diskussionen mest handlat om att säga nej till varandras förslag.
Fri hyressättning kan till exempel kompletteras med högre bostadsbidrag. Ändring i turordningsregler kan i sin tur kombineras med bättre a-kassa, resonerar Hassler.
– Jag tror det finns en insikt både hos Socialdemokraterna och Centern och Liberalerna, och för den delen även Moderaterna och KD, att det är en sådan här typ av bred överenskommelse som är kompatibel både med vänster- och högersynpunkt, att det är det som Sverige behöver.
Fakta
Väljarnas viktigaste fråga
Sjukvården är den fråga som väljarna tycker är den viktigaste politiska frågan, enligt flera olika opinionsundersökningar i samband med riksdagsvalet 2018. Bland de gemensamma förslagen från S, MP, C och L på sjukvårdsområdet märks exempelvis:
Ett återinförande av kömiljarden, en morot för landstingen att korta köerna. Köerna ska också minskas "genom ökade resurser och bättre villkor för personalen", enligt utkastet till sakpolitisk överenskommelse mellan de inblandade partierna.
Patienternas rätt att välja vård ska värnas och utvecklas.
Ambulansvården, cancervården och förlossningsvården ska stärkas.
Primärvårdsreform i syfte att öka tillgängligheten och valfriheten. Rätt till fast läkarkontakt.
Förstärkning av de statliga allmänna bidragen till kommuner och landsting fortsätter i jämn takt.
Källa: Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna