Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Nationellt system för kollektivtrafik införs

Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik införs i Sverige om tre år, enligt den nya regeringen.
– Det här är något som vi i branschen jobbat på i 20 år, säger Helena Leufstadius, vd för branschorganisationen Svensk kollektivtrafik.

Det ska bli möjligt att åka såväl Pågatåg i Skåne som buss i Luleå på samma kort, om det nya regeringsbeskedet håller. Arkivbild.Bild: Johan Nilsson/TT
Den nya samarbetskoalitionen S, C, L och MP ska reformera kollektivtrafiksystemet. Statsminister Stefan Löfven (S) nämnde reformen i sin regeringsförklaring på måndagen.
I dag drivs kollektivtrafiken genom separata biljettsystem i Sveriges regioner. Verksamheten styrs av regionala trafikmyndigheter och prissättningen avgörs genom politiska beslut.
Enligt överenskommelsen slopas de individuella biljettsystemen för ett nationellt system, utan att specificera hur detta ska gå till. Men skrivningen antyder att det ska bli möjligt att åka tunnelbana i Stockholm, spårvagn i Göteborg, buss i Luleå och Pågatågen i Skåne – på samma kort. En utredning ska tillsättas nästa år för att arbeta fram hur systemet ska se ut och 2022 införs det, enligt förslaget.
Helena Leufstadius säger att tekniken kommit så pass långt i hela Sverige att det är fullt möjligt att införa ett enhetligt biljettsystem. Men redan i dag finns en stor samverkan mellan landsting och företag för att underlätta resande över länsgränser. Svårigheten blir att hitta en gemensam prissättning.
– Det kommer du aldrig att kunna göra. Då går du över bestämmelsen för varje län att bestämma sin egen prissättning, säger Leufstadius.
Hon exemplifierar med att lösningen snarare kommer att bli som att köpa ett mjölkpaket. Det kan du göra överallt i landet och med samma kort – men priset är inte identiskt.
Samtidigt blir det enklare att boka utlandsresor med tåg och Trafikverket får i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer.
Det införs också ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag – något som branschen välkomnar. I dag får den som tjänar mer än två timmar på att ta bil framför kollektivtrafik göra avdrag.
– Syftet med avdraget var att förbättra för de som bor på glesbygden. Men undersökningar visar att de som tjänar på det är höginkomsttagare i storstäderna och framför allt män. Vi tycker verkligen att det är bra att man får in det här, säger Helena Leufstadius.
"Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar", står också i den 73 punkter långa överenskommelsen. Farhågan som Svensk kollektivtrafik har är att ökningen av exempelvis biodrivmedel då blir så kraftig att priset skjuter i höjden. I dag körs Sveriges bussflotta till 86 procent på fossilfria bränslen.
– Då kanske det innebär att våra operatörer inte väljer att köra på fossilfritt, säger Helena Leufstadius.
Fakta

Infrastruktursatsningen i korthet

Investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas.

Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning knyts samman.

Planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.

Dagens eurovinjetteavgift för godstransporter ska behållas så länge som möjligt. Ett nytt miljöstyrande system ska utredas (tillsätts våren 2019).

Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige införs.

Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg.

Satsningar på underhåll och investeringar i nya spår är för att nå ökad punktlighet för järnvägen.

Källa: Överenskommelsen mellan S, C, L och MP

Gå till toppen